Bergen
Halle och Hunneberg hade en mer dramatisk profil tillbaka i tiden!
På den historiska bilden syns en s.k. fiolbåt, specialbyggda för kanaltrafik. Dessa började trafikera kanalen på 1830-talet. Till vänster om roddbåten börjar Karls grav, och ett 100-tal meter uppströms ligger Brinkebergskulle sluss idag. Färgbilden med senare datum visar i stort sett samma vy.
Kanalstopp
Det är stopp i kanalen under tre veckor. Stora arbeten ska utföras, bl.a ska några slussportar och dito bottnar bytas ut. Diverse förstärkningsarbeten mm. Kanalen ska rensas och bergväggar skrotas. Flera broar repareras i samband med stoppet. Dalbobron i Vänersborg är helt stängd, och en färja ligger som bro istället.
En liten inspektion med kameran idag i ömsom sol, ömsom hällregn…
Tjörnbron
Den 18 januari 1980 seglade det Liberiaregistrerade bulkfartyget STAR CLIPPER på Almöbron mellan Källön och Tjörn. Bågröret på bron brast och hela vägbanan rasade ner på Star Clippers brygga. Sju fordon hann köra utför kanten i dimman och åtta människor miste livet innan polis kom till platsen. Ingen blev dömd såsom skyldig till olyckan, men det har framkommit senare att fartyget tidigare haft problem med manöverförmågan.
Nu för tiden får större fartyg hjälp av kraftfulla bogserbåtar genom den s-kurva som leder in mot bron och vidare mot Askeröfjorden. 2010 var det 30 år sedan olyckan skedde. Den 1 Juli 2010 var jag på plats för att bevittna när tanken BW HEDDA blev lotsad och assisterad av bogserarna FENJA och BOB genom denna s-kurva som inte olycksbåten STAR CLIPPER lyckades fullfölja.
STAR CLIPPER var på 27450 dödvikston, och BW HEDDA är på 25926, så på den punkten är dom ganska lika.
STAR CLIPPER såldes av dom norska ägarna 1981 och seglade vidare under namnet STAR LANAO fram till 1986 då hon gick till skrot.
Norska gastankern BW HEDDA är byggd 1993 med måtten 170 x 27.
Studiebesök på en Ulsan-syster
Slank med vid ett studiebesök på ro/ro-fartyget BALTICUM som ligger upplagt i Uddevalla. Fartyget är ett av elva systrar, och det som är bäst i original. Fartygsserien är byggd i Sydkorea 1977-78, så dom är farligt nära pension. Vid “föreläsningen” sades det att alla utom två fortfarande är i livet , men läser men runt lite verkar det som fler är borta eller på väg bort?
För mera fakta om fartyget hänvisar jag till Fakta om fartyg
Efter brygga och däck bar det ner i gruvan. Fartyget drivs fram med 2 st V12:or a 5700 kW signerade Pielstick. När fartyget är i drift är det ca 15 20 man i besättningen. Nu när det ligger upplagt är det alltid två besättningsmän ombord.
När fartyget kom till Uddevalla i april i år var det som TOR BALTICA, men blev samma månad omnamnat till BALTICUM. Bilden nedan på fartyget är tagen i april, strax innan namnbytet.
Tack Klubb Maritim och Gustav på Brax shipping som gjorde detta besök möjligt.
På spaning efter den tid som flytt
Ett litet bildreportage på 36 negativrutor om dom sista “kvartsbåtarna” på Snäcke kanal kring 1970 fångade mitt intresse nyligen. Bildsviten är tagen av Stig Hjelm; Vänersborgare och flitig fotograf under lång tid.
Kvartsbåtarna fraktade kvarts mellan Fröskog och Vargön via Vänersborg. Den här frakttrafiken höll på fram till december 1971, då den sista lastskutan lämnade Snäcke och Dalslands kanal för gott, utkonkurrerad sedan länge av lastbilarna. Kvartsen används i framställningen av ferrokrom vid smältverket i Vargön.
Nu i lördags styrde jag själv mot Köpmannebro och vidare in mot Snäcke kanal och sjön Ärr för att se om man kunde finna lite historiska fragment i lanskapet.
Efter att ha gjort den lilla avstickaren ner till Köpmannebro styrde jag vidare mot slussen i Snäcke.
Snäcke kanal är en sidokanal till Dalsland kanal och här finns 2 slussar med en sammanlagd lyfthöjd på 4,2 meter.
Slussen i Snäcke lyfter 3 meter och förbinder Östebosjön med Ånimmen. Innan slussen byggdes 1874 fanns här sedan 1840-talet en hästjärnväg över edet.
Mellan Ånimmen och sjön Ärr längre norrut ligger Strömmens sluss. Här har det tidigare funnits en sluss av trä, anlagd med privata medel på 1840-talet. Nuvarande sluss är anlagd under samma period som den i Snäcke. Slussen lyfter 1,2 meter.
Vid Snäcke träffade jag på slussvakten som höll på att trimma grönskan. Jag frågade om det var livlig trafik genom slussen. Jo, hon hade allt haft någon båt under dagen fick jag till svar. Jag ska här passa på att inflika, att vi är ute på landet och att man knappt mötte en bil på vägen, än mindre såg några människor. Och än lantligare/skogligare skulle det bli uppåt Strömmens sluss. Jag sporde henne lite om historia kring kvartstrafiken och annat. Ganska omgående sa hon att jag måste åka upp till Strömmen, (vilket jag också tänkt), för där är nog Bernt. Han vet allt om dom gamla båtarna och gruvbrytningen runt i trakten. Det tar 20 minuter att köra till Strömmens sluss fick jag veta, så jag tog ett hastigt adjö av slussvakten vid Snäcke och for vidare uppåt…
Den lilla smala, illa lappade landsvägen gick ganska omgående över till grus vilket nog faktiskt var att föredra. Hastighetsbegränsningen var satt till 70, men skulle man lyckas hålla det var det ren rallykörning på rullgruset! Det tog säkert 20 minuter upp till Strömmen, som helt plötsligt uppenbarade sig i skogen. Egentligen var slussen stängd p.g.a att vägverket skulle reparera bilbron som finns i anslutning till slussen. Men eftersom dom inte kommit igång med arbetet tyckte Slussvakten Bernt att det gick bra att slussa om man så ville.
Jag parkerade bilen så gott det gick uppe vid vägen och gick ner mot slussen. Uppe till vänster vinkar en gammal man till mig. Min ankomst var väntad visade det sig, då slussvakten vid Snäcke ringt och meddelat att jag var på väg.
Bernt Qvist är 84 år och har varit slussvakt vid Strömmens sluss sen han gick i pension för drygt 20 år sen. I sitt yrkesliv ingenjör vid flera kärnkraftsbyggen i Sverige och Finland. Slussvakt är han bara för att det är så himla kul, och pumpen behöver hålla igång som han sa. Jobbet som slussvakt gör han helt utan ersättning. Han är född och uppväxt alldeles i närheten av slussen.
Jag slog mig ner och samtalet kom igång omgående. Bernt är glad i att berätta och tycker det är kul att ynglingar som mig (!) är intresserade av gammalt. Han är aktiv i hembygdsföreningen och har skrivit en del i hembygdsböckerna, bl.a sammanställt alla gamla båtar och om gruvbrytningen. Man kan säga att jag kommit till rätt gubbe! Trots att Bernt är i en aktningsvärd ålder är det verkligen inget fel på vare sig minne eller fysisk kraft. Vad jag än frågade fick jag svar som i en uppslagsbok, allt från båtar till geologi och kemi etc…
Bernt väntade en båt på nedgång från “Ärran”, och efter en halvtimmes prat var det dags att gå ner mot slussen för lite fysiskt arbete. På väg ner för slänten tog jag en bild på slussvaktarbostaden, och läget är det inget fel på!
Jobbet som slussvakt gör han “bara för att det är så himla kul”. Och “enda negativa är att man bara får jobba 6 dagar i sträck”.
Bernt fick besök av några bekanta under arbetet, men dom fick snällt stå och titta på. Och efter slussningen var det dags att ta fram lite böcker att visa mig, å så var det tid för nya berättelser från när och fjärran.
Efter nästan 2 timmar hos Bernt på Strömmen blev jag övertalad att åka med och dricka kaffe med våffla på ett sommarcafè längs vägen tillbaks mot Snäcke. Det kunde också finnas några böcker av intresse där trodde den omtänksamme slussvakten. Jag var lätt överväldigad av mottagandet jag fick hos denna varma goa man. Jag körde iväg i riktning mot kaffet, Bernt skulle bara byta skor först. Jag hade knappt hunnit parkera bilen innan han kom susande, lätt upprörd över att han hamnat bakom en snigel på grusvägen. Bernt var nu också nyrakad!
Tur
En utflykt med några få valda mål; Södra Härene, Brobacka samt Risveden.
Södra Härene
I området kring Södra Härene strax norr om Vårgårda är landskapet rikt på fornlämningar från brons och järnåldern. Högar, hällkistor och resta stenar vart man än vänder sig… Vid kyrkan skär E20 rakt mellan två religioner och runt 4000 år. Bara ett stenkast från kyrkan, som är en av Västergötlands yngsta (byggd 1910) ligger Jättakullen, Skandinaviens största hällkista. Stannar man ändå till vid Södra Härene, vill jag tipsa om att det finns en ruin av den gamla kyrkan på andra sidan vägen. På kyrkogården kring ruinen råder en viss mystik i det vårdade förfallet. Vem är det som sköter om gravarna, typ?
Jättegrytorna i Brobacka
Vid Brobacka någon halvannan mil nordväst om Alingsås har inlandsisen lämnat tydliga spår vid sitt tillbakadragande. Då, för 11 – 12000 år sedan inträffade ett uppehåll i avsmältningskedet. Mjörn, då isfri, utgjorde en havsvik medan Anten-området i norr fortfarande var täckt av stora ismassor. Höjderna Risveden och Lärkeskog styrde in smältvattnet mot Brobackasundet. Den kraftiga hopträngningen gav upphov till ett kraftigt vattenflöde som på Åsjöns östsida eroderade fram ett mäktigt jättegrytfält i höjdnivåerna mellan 59 – 115 meter över havets nuvarande yta.
En del av grytorna är så stora att de, för den ej uppmärksamme, inte noteras även om man står mitt i dess centrum. En del är dessutom fyllda med frostsprängt material och trädbevuxna. Så är fallet med Storgrytan. Huvudkitteln är 18 meter i diameter och hela grytkomplexet 35 meter långt.
De enorma mängderna sand och grus som sprutade genom Brobackasundet avlagrades runt om i de dåtida havsvikarna och kan idag ses på många platser i landskapet. Sydväst om Brobacka ligger flera stora grustäkter.
Inom det 17 ha stora naturreservatet finns flera andra sevärdigheter, bl.a en minnessten över slaget mot danskarna vid Brobacka 1566.
Risveden
På hemväg genomkorsade jag det stora skogsområdet Risveden på Valebråtavägen, en liten grusväg mellan Anten och Skepplanda.
FYRBJÖRN
Sjöfartsverkets FYRBJÖRN har varit upp i Vänern. Arbetsfartyget sågs på AIS ligga strax nord om Vänersnäs under söndagen. Fram mot kvällen gick fartyget mot Vänersborg och kanalen. Jag hade hoppats på några bilder av fartyget vid slussen i Karls grav, men istället valde man att lägga till i hamnen i Vänersborg. Vad dom gjorde uppe i Vänern vet jag inte, och fartyget används till massa olika saker. Farledsprickning, underhåll av fyrar och bärgning av förlista mindre båtar etc.
FYRBJÖRN är en ganska rejäl sak, byggd på katamaranskrov för maximal stabilitet. Det gör också att man kan lyfta tungt och långt med den stora kranen i aktern; hela 36 meter ut kan man hänga på 1,8 ton. kostnaden för fartyget som byggdes 2006 låg på runt 41 mkr. enligt tugboatlars.se.
Ett litet trevligt reportage från fartyget.
http://www.vt.se/ovrigt/reportage/?articleid=5925715
Grundstötning i kanalen
Tidigt på morgonen den 2/7 gick något snett på lastfartyget HELENE G. Av ännu okänd anledning gick hon på grund och sprang läck. Grundstötningen måste ha skett strax norr om centrala Trollhättan. Jag gissar att det skedde i höjd med Stallbacka där det finns en ganska besvärlig böj i fartygsleden. Men som sagt, det är bara min egen gissning.
Fartyget kom in till kaj i centrala Trollhättan med en slagsida på runt 25 grader enligt ögonvittne. Gissar att kajen sågs som en liten räddning i detta prekära läge! Vid dykning senare på eftermiddagen visade det sig att fartyget fått ett flertal elaka revor, varav den största mätte runt 5 x 1 meter. Räddningsverket pumpade för fullt tryck, ändå var det nätt och jämt att man lyckades hålla jämnt med vattnet som tryckte in genom skadorna i skrovet.
Besättningen på HELENE G såg ut att vara bra folk, och alla fartyg går med lots i kanalen. Gissar att lotsen inte känner sig så nöjd med denna transiten…
ALA på nedgång
ALA gick ner på lätten denna ljuvliga kväll. Efter förra inlägget har en liten historia om detta fartyg kommit mig till känna. Historien om när GALA fann Gotland :). Vissa båtar kör på grund, andra kolliderar med hela landskap, som när GALA i januari 1995 körde rakt in i landskapet Gotland nära Halls huk. Efter detta äventyr ska tydligen GALA (ALA) hamnat i svensk (gotländsk) ägo.
Några av kvällens bilder på denna “oldtimer”, byggd 1968…
ALA på uppgång
Besöker någon båt byggd på 1960-talet Vänern försöker jag vara på plats. Sedan jag började hålla koll på de båtar som går upp i Vänern i november 2009, har endast 8 unika båtar byggda på 60-talet besökt Vänern i och med ALA’s passering idag 28/5-2011.
ALA är byggd på Sietas i Hamburg med varvsnummer 603. Hon kölsträcktes 23 januari -68, och färdigställdes i april samma år. Det sitter en 4-takts, 8 cylindrig Deutz på 1000 hästkrafter i henne, men den är på senare tid reducerad till drygt 800 Hk. Ljudet från maskin på dessa äldre båtar brukar vara angenämt att lyssna på, ALA’s ljud inget undantag. Hon är 68 meter lång, 10,5 meter bred och har ett djupgående på ca 3,95 meter. Dödvikten anges till 1203 ton. Vidare är hon svenskägd men flaggad i Panama. Hon är byggd som GALA och har även burit namnen TOR NORMANDIA samt GALA igen innan hon blev ALA.
Gråben
Jag har sett vargar!
Tidigare försök att se Tasse har resulterat i noll sedda djur, eller möjligtvis en snabb skymt av detta, av så många hatade djur. Mitt sällskap för dagen var dock lika salig som ett barn på julafton. Förhållandena för foto var inte dom bästa i den starka vårsolen, men några bilder blev väl ok.
Utflykten gick till Nordens ark. Vädret var fantastiskt med sol, 21 grader och vindstilla. Snöleoparderna låg på sitt vanliga ställe kan jag avslöja!
Vrak, förlisningar och annat skräp
I söndags strosade jag runt i området i och kring Åkerströms naturreservat. Jag visste att flera båtar var på uppgång under eftermiddagen, så jag slog mig ner vid den nya fina bänken uppe vid utsikten på Nyckelberget och inväntade den första.
Med hjälp av Riksantikvarieämbetets fornsök kan man söka efter historiska lämningar i landskapet. Ett bra hjälpmedel för den intresserade! Just här nedanför Nyckelberget ska det år 1863 förlist en båt vid namn WÄLFÄRDEN.
“Enligt Sjöfartsverket kan dom 2003 ha hittat Wälfärden under sina multibeamkörningar i Göta älv. Inmätningar gjorda av Sjöfartsverkets fartyg Nils Strömcrona och motorbåt 28.” Citerat från RAA.
En koll på Fornsök visar att det finns en hel del att finna på botten av Göta älv och upp till Vänersborg. På sjön Vassbotten vid Vänersborg ligger flera vrak, varav man bl.a kan läsa om LAURA som sjönk här under 2:a världskriget när hon låg i vinterhamn. Rester av gamla bryggor, bilvrak och containrar är annat man kan finna i älven…
WINDSTAR och Munthers båtbyggeri i bakgrunden
Slussar i Karls grav
I Karls grav har det liksom i Trollhättan funnits flera generationer slussar genom tiderna. Den äldsta slussen som vart i bruk var Gref Tessins sluss från 1752. Polhem lär ha anlagt en sluss i trä tidigare, men denna blev bortspolad ganska omgående.
1779 togs Gustafs slussar i bruk, dessa är anlagda med tegel och slussväggarna står fortfarande relativt intakta. Man använde då Gref Tessins gamla sluss tvärs kanalen som avrinning.
1800-års slussled innebar inga förändringar i Karls grav; men med denna led kunde man för första gången ta sig hela vägen från Göteborg upp i Vänern, utan att som tidigare lastat om vid fallen i Trollhättan.
1844-års slussled kom delvis till p.g.a att slussarna i Göta kanal hade större dimensioner än dom i Trollhätte kanal. Nu anlades det två nya slussar i Karls grav, en nedströms och en uppströms nuvarande (1916-års) sluss.
Dagens sluss ingår i 1916-års led och kan ta båtar upp till 89 meters längd och runt 13,4 i bredd. Max djupgående är 5,4 meter,vilket betyder att dom största båtarna inte kan lasta fullt. Största båtar sett till dödvikt är Thun-bolagets ICE STAR och SNOW STAR, vilka enligt uppgift är på ca 5390 Dwat. Båt med största bredd på kanalen är mig veterligen LEXUS med 13,39.
Man började gräva Karls grav 1609 under Karl IX, därav namnet. Troligt syfte från början var att öka avrinningen från Vänern, samt till timmerflottning, då man kunde kringgå fallen vid Rånnum (Vargön).
KINNE med rester av Gustafs slussar på vänster sida.
89 x 13,35, 4780 Dwat och 5,85 djupgående är KINNE i siffror.
Från Sundsberget
Från Sundsberget har man en fin utsikt över ett stycke av Göta älv, Tunhemsslätten och industrierna på Stallbacka. Sundsberget, som är en höjd belägen mellan Onsjö och Överby alldeles vid Göta älv hyser ett gravfält, troligtvis från yngre järnåldern. I Skandinavien kallar vi denna tid vendeltid och vikingatid (550 – 1050 e Kr.) Ur lekmans öga är det nog lite svårt att läsa spåren i terrängen, då gravarna är skadade av grustäckt och tidigare plundring.
Här vid Sundsberget är vi helt nära det strategiskt viktiga Naglumssund, som under århundraden varit en plats där man tog sig över älven vid Malöga by. Exakta platsen för färjeläget är för mig något oklart, men det torde varit beläget kring SAAB automobil och Volvo Aeros anläggningar. Färjeläget var ett av få ställen som man kunde ta sig över älven och vidare mot Dal och Norge. 1657 stod bron vid Rånnum klar. Enligt källorna var detta den första bron som byggdes över Göta älv. Rånnum ligger bara några kilometer uppströms älven, vid det som idag heter Vargön. Denna bro gjorde att Malöga färjeläge förlorade något av sitt viktiga läge som överfart, då resande hellre valde att begagna sig av bron.
I närområdet står ruinen efter Naglums kyrka. Kyrkan övergavs och förföll under 1800-talet då den nya kyrkan, Vassända Naglums kyrka (invigd 1800) ersatte de båda Vassända och Naglums gamla och förfallna kyrkor. I ruinen finns en minnessten över Hans Belfrage, Vänersborgs första borgmästare. Belfrage dog i Naglum 1688 och hade sitt gravkor i kyrkan. Numera finns hans gravsten i Vänersborgs kyrka.
Åt Onsjöhållet, mitt bland golfbanorna, står ett gravkapell uppfört av översten och svärdsriddaren Volrat Wilhelm Haij, vilken huserade på Onsjö säteri under 1700-talets senare del. Gravkapellet är uppfört i samma typ av tegel som “Gustafs slussar” vid Brinkebergskulle är byggda med. Som arbetsledare vid uppförandet av dessa slussar lade dåvarande majoren Haij dess grundsten 1792.
Kistorna i kapellet blev flyttade till Vassända Naglums kyrka på 1970-talet, efter att gravkapellet blivit utsatt för plundring av raggare.
Syftet med mitt besök på Sundsberget var egentligen att få nya “fonder” till mina fartygsbilder. Det blev ett kompletterande återbesök någon vecka senare…
Sprängning
Fällningen av skorstenen på anrika Wargöns bruk den 12 augusti 2010 blev ingen spektakulär tillställning. Poff, så lade den sig som en gammal kossa.
