Posts Tagged: Trollhätte kanal
UPPBÖRDSKONTORET
Trollhätte kanals uppbördskontor och Dalbobron. Foto tidigt 1900-tal ur Vänersborgs Söners Gilles arkiv.
En bister vinterdag i början av 1900-talet, med rimfrost på träden och tät trafik på Dalbobron. I ekipaget närmast i bild på väg mot stan sitter en av alla slaktarsönder Dafgård. T.v. i jiggen ser vi nämligen den stadige slaktarmästaren Runo Dafgård, vilken hade sin rörelse nere på Nygatan 14. Dafgårdarna var inga småpojkar…
På bilden ser vi också Trollhätte kanals uppbördskontor i Vänersborg, och trots att huset kom att stå på platsen under 75 år så finns det väldigt få närbilder på huset. På dess plats stod tidigare ett mindre hus tillhörigt Nya Trollhätte kanalbolag i vilket brovaktaren bodde. Behovet av ett nytt och större hus uppstod under 1860-talet då bolaget bl.a. såg det angeläget att skapa en större kontrollapparat med avsikt att noggrannare kontrollera så att de uppgivna fartygslasterna stämde överens med verkligheten.
Revisorerne hade äfven yttrat sig rörande angelägenheten att med anledning af den ökade rörelsen pä kanalen åvägabringa skyndsammare expedition af fartygen samt tillförlitlig kontroll å debiteringen; och förmälde sig direktionen, vid revisionsberättelsens aflemnande till K. M. redan vara betänkt på att under det innevarande året vidtaga nödiga åtgärder härvid.
I sammanhang med frågan om uppbördsväsendet erinrade vid samma direktionssammanträde afdelningsdirektören om nödvändigheten af att söka åstadkomma någon närmare kontroll på varutrafiken å kanalen samt öfverensstämmelsen mellan uppgifterna till uppbördskontoret och verkliga innehållet af fartygens laster. Det kunde med visshet antagas, att om för sådan kontroll en särskild tjensteman anstäldes, skulle hans lön flerdubbelt ersättas genom noggrannhet vid varornas uppgifning å uppbördskontoret och der jemte ordning och redbarhet främjas hos de trafikerande.
Huset som det ser ut på bilden uppfördes 1870 och disponerades enligt följande. Bottenvåningen inrymde uppbördskontor, bro- och hamnvaktens boningsrum samt kök och skafferi. Övervåningen var helt och hållet kanalinspektorns och bestod av 4 rum och kök samt större skafferi. Sven Almqvist, som figurerar i tidigare inlägg, hade 1864 fått i uppdrag att ordna med kanaluppbörden då han detta år tillträdde som kanalinspektor i Vänersborg. Familjen Almqvist flyttade in i huset då det var nyuppfört 1870.
1945 stängdes G:a hamnkanalen av för fartygstrafik och samma år övertog staden kanalverkets hus på platsen. Husen revs och lämnade plats för den nya fasta residensbron vilken stod klar 1947.
PANNEXPLOSION
JONAS AHLSTRÖMER efter ångpanneexplosionen vid Ströms övre sluss maj 1910. Fotograf okänd / Vänersborgs Söners Gille
Om Lastångaren JONAS AHLSTRÖMERS ångpanneexplosion har jag läst och fått höra en del. Träffade till och med en ättling till ångarens kapten för en tid sedan. När så en bild på den sprängda ångaren dyker upp i ett album blir det några utropstecken!
Här nedan återges vad Elfsborgs Läns Tidning skrev om olyckan som timade den 8 maj 1910.
Kanalångare sprängd i luften.
Ångpannan på “Jonas Ahlströmer” exploderat vid Lilla Edet. Två af besättningen dödade, fyra svårt skadade.En dess bättre lika ovanlig som hemsk olycka inträffade i söndags på eftermiddagen vid Ströms öfra sluss vid Lilla Edet, i det kanalångaren Jonas Ahlströmer, som just skulle passera genom slussen på nedgående till Göteborg, sprängdes i luften af sin exploderande ångpanna. Vid olyckan formligen slets hela akterskeppets öfverbyggnad i bitar, och endast förskeppet samt fartygets af lasten skyddade delar förblefvo något så när oskadade. Ett par timmar efter explosionen sjönk ångaren, som dittills flutit på lasten, men blef stående på grund med förskeppets högre delar öfver vattnet.
Olyckan kostade två personer lifvet. Ångarens restauratris, Matilda Jansson, försvann vid tillfället och har sedan icke anträffats. Aktergasten, 48-årige Henrik Johansson, blef så illa skadad af de kringfarande spillrorna, att han vid half 6-tiden i söndags afton afled. Af de öfriga ombordvarande skadades maskinisten och eldaren lifsfarligt. De fördes vid 6-tiden på aftonen med ångaren Pallas till Göteborg, där de i ambulansvagn omedelbart fördes till Sahlgrenska sjukhuset. Kaptenen och rorgängaren erhöllo mindre, tämligen ofarliga skador och vårdades på platsen. Förgasten och den s.k. landgasten, tvenne unga pojkar, undkommo utan några som helst skador.Ångaren en “flytande likkista”?
Med anledning af olyckan på “Jonas Ahlsrömer” har G. P:ns korrespodent från Seffle kanalkontor erfarit att såväl “Jonas Ahlströmer” som den lika åldriga “Sten Sture” en vacker dag skulle råka ut för något missöde. Dessa såväl som de flesta andra ångare gå med oexaminerade kaptener och maskinister, och navigeringen blir ofta bristfällig nog. Senast för ett par dagar sedan körde “Sten Sture” på grund i Vänern och fick sitta där hela natten, innan man kunde komma den till hjälp. Både “Sten Sture” och “Jonas Ahlströmer” kunna betäcknas som flytande likkistor.
Hade den nu i Lilla Edet timade olyckan inträffat i t.ex. Trollhättan eller Seffle kanal hade oerhörd skada kunnat inträffa och trafiken måst stängas för månader framåt. Som ett bevis för “Jonas Ahlströmers” skröplighet kan anföras, att den redan i fredags f.m. lämnade Seffle och först i söndags framkom till Lilla Edet. Denna färd brukar i vanliga fall taga 10 à 12 timmar.
TYSKA BRON 100 ÅR
Ångare på nedgång, passerar UVHJ-banan i Vänersborg 1916-17. Foto: Okänd / Vänersborgs Söners Gille
”Över den nya kanalen har byggts en storartad, 43 m. lång klaffbro, vilken i sitt slag är en av de märkligaste i Europa och som därjämte är Europas längsta enarmade klaffbro.”
Vi uppmärksammar att järnvägsbron över trafikkanalen i Vänersborg fyller 100 år nu i höst. Trots brons höga ålder och utvecklingen på transportsidan, är det sällan man hör att det är några större problem med den unika jubilaren. Detta bekräftas också av Per Lagerström vid Sjöfartsverket i Trollhättan: ”Den är gammal, men vi har aldrig några problem med den bron”. Brons tekniska livslängd anses dock vara kommen, och en ny bro är under utredning. Kostnaden, mellan 450 och 600 miljoner kronor, gör väl att man drar på det.
Nuvarande klaffbro kom till vid Trollhätte kanals ombyggnad åren 1910 – 1916. Då muddrades en ny farled genom Vänersborg längs med Blåsutsidan vid Kasen. Här fick man bryta igenom banvallen och anlägga en ny järnvägsbro. På grund av dom svåra grundförhållandena avfärdade man redan i förstudien en svängbro, och istället valde man en klaffbro enligt amerikanen Strauss system. Denna brokonstruktion, ”The Trunnion Bascule bridge”, hade Strauss patent på, men någon royalty verkar, lite märkligt, inte ha utbetalats till patentinnehavaren för denna bron. Joseph Baermann Strauss (f1870) var en amerikansk brokonstruktör med omkring 400 brospann på meritlistan. Hans mest berömda bygge är Golden Gate bron i San Francisco.
Huvudentreprenör för brobygget i Vänersborg var den tyska firman J Gollnow & Sohn, som kom att genomföra bygget mitt under brinnande krig. Att gå in på brons tekniska konstruktion låter sig inte göras här, men så här skrev tidningen då bron var klar att sättas i drift: ”Att beskrifva den invecklade konstruktionen, sättet för höjningen och alla maskiner och säkerhetsåtgärder med automatiskt verkande anordningar är icke möjligt för icke-fackmannen och skulle antagligen icke förstås af andra än fackmän, äfven om beskrifningen blefve riktig.”
Hur bron tar sig ut rent exteriört kan man också läsa om: ”I sitt stängda läge påminner den om en häst, ätande ur sin tornister, och tornistern är en liten motvikt af järn och betong om 324 tons vikt. När den vippar ned och bron går upp för brovaktens tryck på det elektriska handtaget, peka hästen bakben af stål 40 meter upp i vädret.”
I UVHJ:s minnesskrift 1863 – 1923 konstaterar man kort: ”I varje läge en ful siluett”.
Nossan på grund
Nossan på resa till Gruvön med massaved gick idag på grund i höjd med Stallbacka industriområde i Trollhättan. Kanske tur att farledsdjupet inte är större. Står här på botten av kanalen precis under Stallbackabron.
Med Karl till Göteborg
I söndags var jag ute och for på kanalen med dom riktigt hårda grabbarna!
Vänerhamns Bogserbåt “Karl af Karlstad” skulle dockas på varv i Göteborg, och jag fick frågan om jag ville åka med sydvart.
Strax före 19:45 lördag kväll passerade Karl Normansgrundet, och nu är det inte långt in till hamn i Vänersborg.
Karl passerar Bastungen medans solen kastar sina sista strålar över Vänersborg. Resan över Vänern kunde inte bjuda på bättre väder, och det fina vädret skulle hålla i sig även på söndagen.
Söndag morgon embarkerade jag Karl 08:30, avgång var satt till 09:00. Järnvägsbron i Vänersborg gav dock klarsignal omgående, så vi kastade loss 08:52.
Håkan letar varv på “Gnidde”. Nere i Karls maskinrum jobbar vanligtvis Pigge och Gnidde, två Ruston á 1550 Ehk. Pigge har dessvärre varit krasslig någon månad, så han vilar sig. Karl är för övrigt byggd i England 1964 eller 1965, årtal något oklart.
Hela sällskapet minus mig själv, tre i besättningen samt två passagerare. Fyra mångsidiga män, rika på erfarenheter. Vi närmar oss Kullens sluss.
Kullens sluss vid Brinkebergskulle. Detta är sluss nr 1 av 6 på resan nedströms.
Vid anrop järnvägsbron i Trollhättan fick vi till svar tåg 09:55, sen fritt i ca 30 minuter. Vi passerade 09:05.
Första “shipspottern” stog vid klaffbron i Trollhättan.
Parti av Bergkanalen. Till höger, vid hålet i kanalmuren, låg Trollhättans torrdocka 1798 – 1942. Längre bort till vänster syns Nydqvist & Holms (Nohab) järnvägsbro över kanalen, anlagd 1893-94. “Verkstan” grundades 1847 och kom att leva fram till början av 1990-talet. Här tillverkades en massa olika saker, men specialiteten var lok. Redan 1897 hade man tillverkat 500 lok. På 1920-talet fick man en beställning på 1000 lok till Ryssland, vilken kom att bli 500 st. Dessa betalades med 56 ton rent guld. Saab och Volvo flygmotor är/var båda avknoppningar från denna verkstad…
På denna detaljbilden av en flygbild från 1932 kan man se ett fartyg i torrdockan och nohabs äldre byggnader på västra sidan av kanalen. Runt sekelskiftet 1900 tog man även östra sidan av kanalen i anspråk.
Bergkanalen norrut.
Vid slussarna i Trollhättan blev vi liggandes i 2:an att vänta på “Lurö” som precis ankommit slusstrappan. Det tog tid innan vi till slut fick se henne dyka upp i 3:an.
“Lurö” ville mötas styrbord/styrbord på höljan, som vanligt.
Friberg missar inga tillfällen… Å andra sidan har han inte så långt att gå!
Nedslussningen i 3:an, 4:an och 5:an gick snabbt och smidigt.
Se flygbild över området 1938
“Intagan” nedströms Åkerström.
Här låg Assarebo varv ca 1840 – 1908. Runt 50 nybyggen, skonare, galeaser och älvbåtar för tegeltransporter.
Assarebo gamla varvsplats – ett fantastiskt läge!
“Älvabo” med älvnära läge.
Sallnäs vid rodret. Skeppare/hamnkapten med skapligt många resor på älven. Per Lindén samspråkar.
“Gnidde” ner i maskinrummet klarade sig bra utan sin tvillingbroder, och “Karl” gjorde god fart nedströms, snudd på fortkörning.
Har för mig att denna gick under namnet “Ljungsbro”. Gissa varför 😉
Rejäl spis!
Läget!
“Skyttelskjulet” vid Carlmarks i Älvängen. Här brakade Shuttle Karlstad (ni minns väl Vänerskyttlarna?) in 1992, efter att styrningen till en av thrustrarna lagt av.
Kajanäggning, troligtvis med militär historia.
Bil, tåg och båt i Göta älvdalen.
Platsen för Bohus varv. Verksamt 1907 – 1989. Området har nyligen genomgått en komplicerad sanering. Föroreningarna kom från storvarven i Göteborg (Götaverken, Lindholmen, och Eriksberg), som deponerade avfall här fram till 1960-talet. Totalt har 100 000 ton förorenad jord på en 25 000 kvadratmeter stor yta tagits bort.
Sjömätningsbåten “Anders Bure” låg i Bohus.
Möte med “Aspen” i höjd med Agnesberg.
“Aspen” på uppgång; Angeredsbron i bakgrunden.
“Karls” besättning. Åke Sallnäs, Håkan Rutgersson (vid rodret) och Bengt Olsson.
“Rånnum”, en bogserbåt som en gång för väldigt länge sedan tillhörde Wargöns AB.
Framme vid Gotenius varv i Göteborg kl. 17. Håkan vänder skickligt runt “Karl”, och vi fick förtöja i flytdockan. Det blev till att debarkera i dockan…
Vy från Göta älvbron, med “Karl” förtöjd vid Gotenius flytdocka.
Segelleden genom Göta älvdalen med sin rika historia parat med kanonväder och riktigt trevligt folk, summeringen kan inte bli annat än med beröm godkänt.
Jag tackar så mycket och önskar lycklig återresa till “grodhavets” norra ände!
Länktips: Karls tidigare liv och äventyr.
Favorit
En av mina favoritbilder på flytetyg i kanalen.
WINDENA på uppgång 31/3-2010
Grundstötning i kanalen
Tidigt på morgonen den 2/7 gick något snett på lastfartyget HELENE G. Av ännu okänd anledning gick hon på grund och sprang läck. Grundstötningen måste ha skett strax norr om centrala Trollhättan. Jag gissar att det skedde i höjd med Stallbacka där det finns en ganska besvärlig böj i fartygsleden. Men som sagt, det är bara min egen gissning.
Fartyget kom in till kaj i centrala Trollhättan med en slagsida på runt 25 grader enligt ögonvittne. Gissar att kajen sågs som en liten räddning i detta prekära läge! Vid dykning senare på eftermiddagen visade det sig att fartyget fått ett flertal elaka revor, varav den största mätte runt 5 x 1 meter. Räddningsverket pumpade för fullt tryck, ändå var det nätt och jämt att man lyckades hålla jämnt med vattnet som tryckte in genom skadorna i skrovet.
Besättningen på HELENE G såg ut att vara bra folk, och alla fartyg går med lots i kanalen. Gissar att lotsen inte känner sig så nöjd med denna transiten…
Slussar i Karls grav
I Karls grav har det liksom i Trollhättan funnits flera generationer slussar genom tiderna. Den äldsta slussen som vart i bruk var Gref Tessins sluss från 1752. Polhem lär ha anlagt en sluss i trä tidigare, men denna blev bortspolad ganska omgående.
1779 togs Gustafs slussar i bruk, dessa är anlagda med tegel och slussväggarna står fortfarande relativt intakta. Man använde då Gref Tessins gamla sluss tvärs kanalen som avrinning.
1800-års slussled innebar inga förändringar i Karls grav; men med denna led kunde man för första gången ta sig hela vägen från Göteborg upp i Vänern, utan att som tidigare lastat om vid fallen i Trollhättan.
1844-års slussled kom delvis till p.g.a att slussarna i Göta kanal hade större dimensioner än dom i Trollhätte kanal. Nu anlades det två nya slussar i Karls grav, en nedströms och en uppströms nuvarande (1916-års) sluss.
Dagens sluss ingår i 1916-års led och kan ta båtar upp till 89 meters längd och runt 13,4 i bredd. Max djupgående är 5,4 meter,vilket betyder att dom största båtarna inte kan lasta fullt. Största båtar sett till dödvikt är Thun-bolagets ICE STAR och SNOW STAR, vilka enligt uppgift är på ca 5390 Dwat. Båt med största bredd på kanalen är mig veterligen LEXUS med 13,39.
Man började gräva Karls grav 1609 under Karl IX, därav namnet. Troligt syfte från början var att öka avrinningen från Vänern, samt till timmerflottning, då man kunde kringgå fallen vid Rånnum (Vargön).
KINNE med rester av Gustafs slussar på vänster sida.
89 x 13,35, 4780 Dwat och 5,85 djupgående är KINNE i siffror.
