Posts Tagged: Wargöns AB
KONTORET
Wargöns AB, Kontorsbyggnaden uppförd 1888.
Det var Ericsonsönerna som, säkert uppbackade av fader Nils, startade ett träsliperi på den lilla ön Wargön i Göta älv. Werner Ericson som just inkasserat lönen från förättat värv vid anläggandet av Dalslands kanal, där han framgångsrikt lett arbetet, ville stoppa in pengarna i nya projekt. Fadern Nils hade redan omkring 1840 förvärvat ett brännvinsbränneri på Wargön och där istället inrättat ett cementverk. 1869 startade man på dess plats landets tredje träsliperi. Tre år senare, 1872, utökades rörelsen till att även innefatta ett pappersbruk. 1874 bildas Wargöns aktiebolag och resten är som man säger, historia… Bröderna Ericsons tid på Wargön är överspelad vid årsskiftet 1876-77 och den starka kopplingen till bygden upphör helt då John lämnar Nygård för att bli landshövding i Jämtlands län 1882.
Hur det var ställt med kontor innan den aktuella byggnaden uppfördes är för mig obekant. 1888 uppfördes i vart fall en pampig tornförsedd kontorsbyggnad i tegel. Huset byggdes om radikalt runt 1915, men jag är tämligen säker på att man behöll hela första våningen efter att man kapat bort tornet. 1942, i samband med att den sedan 1934 i stort sett torrlagda älvfåran framför huset fylldes igen med slagg, förlängdes huset till sitt slutliga utseende. Samtidigt höjdes pendangen på andra sidan av den traditionsrika portalen, den mekaniska verkstaden, på med en våning och fick ett liknande tak. Ett vackert arkitektoniskt samspel, Wargön var dock icke längre någon ö.
Efter nedläggningen i december 2008 och brukets jämnande med marken ett par år senare, har det sparade kontoret de senaste åren utsatts för en omfattande vandalisering. Den slutliga dolkstöten kom väl den 22 maj 2020 då någon ur begåvningsreserven tände eld på byggnaden.
Hela affären kring industriområdet och dess plan är så illa skött av kommun och politik så att man skäms att vara en av dess skattebetalare!
De äldre bilderna i detta inlägg kommer från Wargön AB:s bildarkiv som numera förvaltas av Vänersborgs museum. De tre sentida bilderna från egen kamera.
Huset ombyggt kring 1915. Man ser tydligt rester från tornet i byggnadens sydöstra hörn. Sannolikt är hela första våningen den ursprungliga från 1888.
Kontoret förlängdes och fick bättre balans 1942. Detta år togs även bron bort, den sedan tidigare torrlagda vattenfåran fylldes med slagg, Wargön blev landfast. Foto fr. slutet av 1940-talet.
2012 ser det övergivna kontoret helt ok ut. Rundeln framför entrén pryds av några jättegrytor som kom i dagen vid sprängningen för PM 5 1959.
En anlagd brand blev slutet för den anrika kontorsbyggnaden.
Dagen efter – en ruinerad historia.
FÖRSTA FLYGFOTOGRAFIERNA ÖVER VÄNERSBORG
I Vänersborg, ute vid Tenggrenstorp, fanns under perioden våren 1916 till krigsslutet i november 1918 en militär flygavdelning. Tillsammans med en enhet i Boden, var det landets första uppsatta beredskapsförband under flygvapnet. Det är under denna tiden Vänersborg för första gången fotograferas från ett flygplan.
I Vänersborgs museums arkiv finns omkring 10 st flygbilder bevarade. Glasnegativen 12 x 16,5 cm är inte i bästa skick, om jag uttrycker mig milt. Vilket årtal bilderna är från har ofta kommit på tal. Mellan 1916 och 1918 är dom tagna, och det är så dom varit daterade i bildarkivets databas. Vid närmare studie av flygvyerna kan vi utesluta 1916. Årtalet 1918 stämmer bättre, möjligen kan några vara tagna andra halvan av 1917. Nedan visar jag på några detaljer som avslöjar bildernas datering.
Vänersborg på en glasbit. Foto: Linde Barrlind / Vänersborgs museum
På vyn över centrala Vänersborg ovan kan man framförallt rikta blicken mot bildens övre vänstra område. Där kan man tydligt se att det pågår verksamhet vid timmerlänsan, det som vi idag kort och gott kallar för Länsan. Uppfordringsverket ser ut att vara igång, det ligger timmer i vattnet, och man kan faktiskt se ett fartyg som lossar också. I juni 1917 höll man fortfarande på att anlägga hamnen här, muddra, och dra ut ett järnvägsspår från tändsticksfabriken. Man ser tydligt dragningen av järnvägsspåret på bilden.
Juni 1917
Detaljstudie av Länsan, utsnitt från stora bilden.
Ovan: Utsnittet ovan visande på verksamhet vid Länsan avslöjar att bilden är senare är juni 1917, mest troligt 1918. En bildnotis i tidningen 1918 visar uppfordringsverket som om det vore något nytt. En annan parameter som utesluter 1916 är att läroverkets gymnastiksal inte finns med. Den brann ner den 4 januari 1917. Enligt uppgift invigs en ny gymnastiksal först 1923. Det finns fler ledtrådar i vyn över staden som kan leda oss, men dom lämnar vi därhän för nu.
Utsnitt från vy över Stallbacka industriområde Trollhättan. Foto: Linde Barrlind / Vänersborgs museum
Ovan: En Albatros över Stallbacka med nummer 762, där första siffran står för flygplanets tillverkningsår, 1917. Det var med denna flygplanstypen man bedrev flygverksamheten i Vänersborg åren 1916 – 1918. Planen var svensktillverkade efter en tysk konstruktion av Ernst Heinkel.
Utsnitt visande det nedbrunna träsliperiet vid Wargöns AB. Foto: Linde Barrlind / Vänersborgs museum
Ovan: Detalj av vy över Wargöns AB. Det på västra älvstranden år 1897 uppförda träsliperiet ligger här raserat. En eldsvåda i mars 1918 lägger den majestätiska byggnaden i ruiner. Fotografiet således taget senare under 1918.
Slipmassan transporterades över älven på den långa hängbron in till pappersbruket med ett elektriskt drivet tåg. Denna hängbro var tillverkad av Nydqvist & Holm i Trollhättan, och lär ha varit längst i landet då den togs i bruk 1897. Vidare så ser man den urgamla Rånnums bro, en mäktig spännverksbro i trä, konstruerad så tidigt som 1718 av megakändisen Christopher Polhem.
WARGÖN AB PÅ 1890-TALET
Wargön AB med det första, vattendrivna träsliperiet till höger i bild. Detta blev ersatt 1897. Foto 1888 – 1897.
“Af de ifrågavarande fabrikerna har den vid Vargön största omfattningen. För fabriken, som är belägen på nämnda ö i Göta elf, disponeras ett derintill varande vattenfall, hvilket förenats med ett ofvanför vid Hufvudnäsön beläget vattenfall genom en 1,700 meter lång kanal, som med en kostnad af omkring en half million kronor blifvit anordnad från öns nordöstra ände utefter elfvens östra strand. Verken drifvas af 3 turbiner om tillhopa 645 hästkrafter samt 1 större och 4 mindre ångmaskiner om tillsammans 240 hästkrafter, så att drifkraften utgör sammanlagdt 885 hästkrafter. Fabriksdriften afser tillverkning af papper, men omfattar jeraväl framställning af derför erforderlig slipad trämassa, lumpfiber, halmmassa samt sulfit- och natroncellulosa. Papperstillverkningen är dock så ansenlig, att derför måste, utöfver brukets egen fabrikation, inköpas rätt mycket slipad trämassa och cellulosa. Fabriksbyggnaderna äro 6 till antalet: i en byggnad inrymmas dels träsliperi med 4 slipstolar efter Siebrechts system jemte tillhörande sorterverk och 4 pappmaskiner, dels maskiner för sortering af blekt halmmassa, dels lumpkokeri med 2 kokare samt dels reparationsverkstad; en byggnad innehåller halmkokeri med 1 kokare, 1 holländare, haekelsemaskin ni. m.; en byggnad är inrättad till sulfitcellulosafabrik med 3 kokare, hvardera om 1,200 kubikfots rymd, syraapparater, holländare samt sorteroch pappmaskiner; två byggnader innehålla natroncellulosafabriken med 2 kokare, 4 diffusörer, holländare och sorterapparater samt sodaätervinningsugnar; och en byggnad inrymmer slutligen sjelfva pappersbruket med 3 fourdrinier-pappersmaskiner af 70, 80 och 90 engelska tums bredd, jemte fullständiga förarbetningsmaskiner, såsom holländare af olika slag, limkök, blekeri, skärmaskiner, rullstolar, liniermaskin m. ni. Till fabriken höra derjemte vidsträckta ekonomibyggnader, omfattande, förutom kontorslokaler samt brandfritt arkiv och ritrura, bostäder för disponenten och tjenstemännen samt i 3 större byggnader för 20 arbetare med deras familjer. Den öfriga till 260 personer uppgående arbetarepersonalen bor i trakten omkring fabriken. Afsättningen eger rum hufvudsakligast till England och befordras genom lätta kommunikationsmedel, i det fabriken vid öppet vatten står i direkt ångbåtsförbindelse med Göteborg och vintertiden genom en kort jernbana har väg till Rånnums station på Uddevalla—Venersborg-—Herrljungabanan.”
Källor:
Vänersborgs museum
Femårsberättelser Älvsborgs län 1891 – 95
1917
Sjöfarten å kanalen och Vänern stängd av is.
Ångaren VARGÖN fast i isen utanför Vänersborg.
Seglationen på Vänern 1916 utsträckte sig längre än på mannaminne, och var planerad att stänga först den 8 januari 1917. Vanligtvis vinterstängde man kanalen i mitten av december. Wargön AB:s lastångare ”Wargön” lämnade som sista uppgående fartyg Vänersborg på nyårafton med två pråmar på släp. Destination var Tössebäcken strax söder om Åmål, där pråmarna skulle undergå reparation under vintern. Resan dit gick bra, och ångaren vände sydvart mot Snäcke, där man intog en last av kvarts. När återresan mot Vänersborg inletts överraskades man av en snöstorm och blev liggande i Köpmannebro. Nästkommande dag avgick man åter mot Vänersborg, men i höjd med Grönvik lyckades inte ångaren forcera det isband som nu bildats vid inloppet till Vänersborg. Kanalverkets isbrytande ångare ”Trollhätte Kanal” gjorde nästkommande dag ett försök att bryta isen och bereda väg för ”Wargön” in till hamn utan att lyckas.
”Wargön” blev kvar på stället, och här kom hon att ligga fastfrusen ända till maj månad. Besättningen kunde emellertid via isen uppehålla förbindelsen med land för proviantering. På bilden kan man se två man och en kvinna stående på däck tittande åt fotografens håll.
Av en tidningsnotis den 4 maj 1917 får man reda på att:
”Ångaren Vargön, som sedan den 5 sistl. januari legat fast i isen i Vänern ett stycke utanför inloppet till Vänersborg, lyckades på onsdag genombryta isbältet och kom på aftonen in i Vänersborgs hamn.”
Samma dag som ”Wargön” tagit sig in till hamnen i Vänersborg lyckades Tenggrenstorps tegelbruks bogserångare ”Eugen” bryta isen genom Vassbotten och anlända till Vänersborg för att där intaga last. Dagen efter, torsdagen den 4 maj, avgick ”Wargön” från staden på nedgång, och kanalen var öppnad för seglationsåret 1917.
Lastångaren ”Wargön” inköptes från Göteborgs mekaniska verkstad 1896 och tillhörde Wargöns AB fram till slutet av september 1918, då hon såldes till ägare i Stockholm och omnamnades till ”Birgit”. Bara några veckor senare, på resa till Lübeck med pappersmassa och rullar med tidningspapper, kolliderar hon med ångaren ”Alice” i Öresund och sjunker till botten inom 15 minuter. 1919 levererades en ny ångare från Götaverken till Wargöns AB, vilken också kom att heta ”Wargön”.
Wargöns AB – träsliperi No: 2
” Och ett stycke ofvan det egentliga pappersbruket ligger det nya luftiga träsliperiet majestätiskt och imponerande, höjande sig ur de vilda vågorna och sträckande en vacker tornspira mot skyn. Byggnaden, till hvilken leder en efter våra förhållanden storslagen bro öfver älfven, är genom en elektrisk järnväg sammanbunden med pappersbruket samt bär årtalet 1897. “
1893 är det tuffa tider för pappersbruket på wargön. Man måste till varje pris göra sig oberoende av massainköp utifrån. Ett nytt stort träsliperi ska lösa detta bekymmer. Det nya träsliperiet kommer att kräva mycket vattenkraft, och 1894 köper därför företaget in Rånnums och Önafors kvarnar vid Nyebro. Samtidigt kommer man åt hela det fall i älven, från vilket man kan utvinna kraft. I Önafors kvarn, som syns till höger på bilden ovan, anlägger man en elektrisk kraftstation med tillhörande inloppstunnel. För dessa arbeten svarade enligt uppgifter, “hundratals” vattenrallare.
Till träsliperiet, som låg på den västra sidan av älven, hörde en hängbro med nästan 100 meters spännvidd, på vilken man med ett litet elektriskt tåg transporterade slipmassan över älven in till pappersbruket. Hängbron – tillverkad av Nohab – bar 4 tons rörlig belastning och lär vid tillfället ha varit landets längsta i sitt slag.
Träsliperiet togs i bruk 1897 och brann ner våren 1918. Det ersattes med ett nytt eldrivet, vilket åter kom att ligga på ön Wargön, intill pappersbruket.
I bildens framkant skymtar den gamla Ericsonska kraftkanalen, som sedan det statliga kraftverkets uppförande på 1930-talet hamnat under vattenytan. I början av 1930-talet rev man också ner hängbron, vilken fått hänga kvar utan funktion efter branden 1918.
Wargöns AB “Portalen”
På 1840-talet köpte den store kanal, järnvägs och samhällsbyggaren Nils Ericsson (adlad Ericson 1854) in sig i Rånnums och Nygårds säterier, vartill ön Wargön hörde. På ön fanns sen tidigare ett brännvinsbränneri, vilket Ericson gjorde om till cementfabrik för att förse slussbyggena i Trollhättan. Här på ön anlade 1869 Ericsons söner Werner, John och Carl ett träsliperi, det 3:e i landet vid tidpunkten. Det första låg i Trollhättan. 1874 ombildades det Ericsonska familjeföretaget till Wargöns aktiebolag. Verksamheten växte och snart fanns både fabrik för tillverkning av sulfitmassa och ett pappersbruk.
När den pampiga tegelportalen kom till känner jag inte till, men troligtvis i samband med kontoret som uppfördes 1888.
På bilden nedan, daterad 1900, har arbetarna ställt upp sig på bron över älvfåran till ön Wargön, på vilket pappersbruket låg. Älvfåran kom från 1934 successivt att försvinna, och 1942 upphörde Wargön definitivt att att vara en ö.
Jubileumsåret 1949 var flera namnkunniga fotografer anlitade för att dokumentera festligheterna i samband med att Wargöns AB firade 75 år.
På K.W Gullers bild nedan glider disponent de Verdier genom portalen.
Pappersbruket fick sin nedläggningsdom den 13 augusti 2008, och den 15 december samma år producerades det sista pappret. Nu sommaren 2012 är sedan länge alla byggnader nedgjorda, men som en kuliss ur en film står portalen fortfarande kvar, tillsammans med kontorsbyggnaden.
Bildkälla: Kulturlagret
Gråben
Jag har sett vargar!
Tidigare försök att se Tasse har resulterat i noll sedda djur, eller möjligtvis en snabb skymt av detta, av så många hatade djur. Mitt sällskap för dagen var dock lika salig som ett barn på julafton. Förhållandena för foto var inte dom bästa i den starka vårsolen, men några bilder blev väl ok.
Utflykten gick till Nordens ark. Vädret var fantastiskt med sol, 21 grader och vindstilla. Snöleoparderna låg på sitt vanliga ställe kan jag avslöja!
