Behöver komma i form. Cyklat runt 3 mil två senaste kvällarna. Känner mig nöjd 🙂
På uppgång 14/6 kl. 20:31
Den gröna båten är faktiskt med på denna bilden, också.
På uppgång 15/6 kl. 20:28 (tangering av gårdagens båt)
Det var på tiden!
Axel W. Erikssons (1846-1901) fågelsamling, med fåglar från sydvästra Afrika. Fåglarna är insamlade mellan åren ca. 1865 – 1888 och donerade till Vänersborgs museum.
Gåfvobref
Genom detta mitt gåfovobref vill jag hermed ytterligare bekräfta den till min födelsestad Venersborg och dess högre elementarläroverks museum förut gjorda öfverlåtelse utaf den samling af afrikanska fåglar, som jag härstädes eger förvarad, öfverlemnade jag till J. Ad. Andersohn och Hj. A. Lindedal att närmare bestämma de villkor och föreskrifter, som erfordras för fåglarnas emottagande och försvarande, deras tillgänglighet för allmänheten m.m.Venersborg den 12 juni 1883
A.W. Eriksson
Beneboviken, Ryrsjön den 27/4. Erik Sparre står stadigt på botten sedan mitten av 1960-talet…
Jag var där i april 2012.
Tre vyer över Sjöboda vid Vänerns utlopp i Göta älv, tagna 1916 resp. 2014.
Gamla bilderna kommer från Innovatums bildarkiv.
Håll över bild för text, klicka för större…
En av Ölands specialiteter är Våradonisen, eller Arontorpsrosen. En mycket sällsynt blomma som i Sverige växer vilt endast på södra Öland, södra Gotland samt på Stora Karlsö.
Nere vid Mörbylilla på södra Öland finns ett område alldeles ute vid Kalmar sund som benämns Strandhagen. Här träffar man på Arontorpsrosen i riklig mängd, och är man ute i tid på våren får man sen den i blom med sina stora gula blommor. Vädret bör dock vara bra, för vid sämre väder håller den sina blommor stängda. Namnet Arontorpsros har den fått från byn Arontorp nära Färjestaden där den också finns, men inte alls i samma mängd som här vid Strandhagen. Delar av växten är mycket giftig.
Behöver jag säga att det blåste nere vid Strandhagen?
Några bilder från “Nygårdsängen” – kommunens egna naturreservat som förra året fick en trevlig promenadväg.
Platsen har varit exercisplats för Kungliga Västgöta-Dals Regemente mellan åren 1685 – 1863. Senare, och fram till 1920-talet lertäkt för Vänersborgs tegelbruk, aka “Norskens”, vilka de nu vattenfyllda groparna skvallra om.
Highland cattle spanar på trafiken
Lockered, tornet från “Strömmarn” skymtar till vänster om Corps-de-logi
I Norge finns det många fantastiskt vackra ställen, och Lodalen är ett av dessa ställen. När jag besökte dalen 2008 upplevde jag den som betydligt mer “isolerad” och till skillnad mot granndalen Oldedalen var den inte alls lika exploaterad av turismen. I Lodalen blev jag till fullo fångad och fängslad av dess vilda skönhet! Föga kände jag till dess mörka historia med två svåra ras under 1900-talet som helt utplånade två byar och tog med sig 135 människoliv i den enorma flodvåg, upp till 70 meter hög, som uppstod då bergsmassorna rasade ner i Lovatnet.
Läs mer om rasen HÄR
På väg till vägs ände och Kjenndalsbreen passerar man Breng seter, en plats omnämnd redan år 1340. Historiskt har här funnits två gårdar, men på senare tid var Breng seter till gården Sæten. Under 1970-talet förföll stället, men miljön räddades av lokalt folk och med stöd från riksantikvarien står här nu totalt 13 byggnader i ett fantastiskt landskap.
Denna och några andra bilder från turen till Norge 2008 finns ej längre HÄR
Och som vanligt när jag besöker landet i väster bjöds jag på ett helt ok väder 🙂
This function has been disabled for TIDEN ÄR EN DRÖM.