All data som fanns till denna bilden var årtalet – 1937.
Det kan vara lite svårt att känna igen sig när man tittar på flygbilder, även över platser man känner till. Men någon kanske faktiskt känner igen sig, och kommer ihåg vyn på bilden?
Flygfotografiet, vilket är taget av Olle Lilljeqvist på AB Flygtrafik Dals Långed, föreställer Sandviken 1:48. Ganska precis där gården mitt i bild ligger, står idag Mc Donalds på Överby, och E 45 plöjer diagonalt rätt genom bilden. Med hjälp av bokverket Sveriges bebyggelse, utgivet på 1950-talet och den ekonomiska kartan av äldre årgång löstes denna “bildgåta”.
Då bostadshuset har en lite avvikande form med den utstickande delen i vänster framkant var det möjligt att säkert bestämma rätt fastighet med hjälp av ovan nämnda bokverk.
Hur länge gården fick stå kvar är för mig inte känt, men 1979 pågår bygget av Stallbackabron och den nya dragningen av dåvarande riksväg 45 går i stort sett rakt igenom gården. På denna bilden som är tagen 1979 ser man gårdens läge något till höger mitt i bild. Man känner även igen den lilla diagonala vägen som leder till den lite större vägen.
AB flygtrafik, Dals Långed var verksamt åren 1931 – 1996. Man bedrev flygfotografering över hela landet. Fotografen i flygplanet var Olle Lilljeqvist, vilken också bedrev vykortsutgivning (O Lilljeqvist konstförlag). Hela deras produktion kom att köptas in av Sveriges länsmuseer och fördelas länsvis. Således kom Dalsland och Västergötland att hamna på Älvsborgs länsmuseum, numera Vänersborgs museum, vilket lyder under förvaltningen Västarvet.
Fotosamlingen som avser vårat område består av negativ, påsiktsbilder och vykortsförlagor. Antalet totalt landar kring 9000 bilder. Bildinformationen är god och det mesta är geografiskt känt. Men det finns åtminstone en mindre lucka där bildinformationen saknas; allt som står är årtalet 1937. Bilden över Flundbogården ingick i denna luckan.
Då flera bilder i denna lucka visade på kända motiv från trakten kring Vänersborg, bl.a Nygård, Forstena, Onsjö, Essets gård m.fl. antogs att kanske alla oidentifierade bilder hörde hemma i området. Några bilder kunde med hjälp av bokverket Sveriges bebyggelse utgivet på 1950-talet faktiskt platsbestämmas.
Några bilder i luckan visade vyer över Vänersborg, dock inget över de centrala delarna, varför det kan befaras att dessa är på villovägar eller att något tekniskt debacle inträffat.
De första flygfotografierna utförda av AB flygtrafik Dals Långed över centrala Vänersborg som nu finns är från 1947.
Vänersborg har dock flygfotograferats av andra än Lilljeqvist & co, även tidigare än 1947.
Linde Barrlind flygfotograferade Vänersborg redan 1918. Han var stationerad på Tenggrenstorps flygfält, där det bedrevs militär verksamhet under några år, och det var då han för första gången avbildade Vänersborg från flygmaskin.
Minns när jag praktiserade på Nymans (tror jag den hette) mekaniska verkstad på Holmängen i mitten av 1980-talet. Då blev jag ställd i en svarv, remdriven likt den på bilden, att sticka av stångmaterial.
Vill även minnas att man då höll på att ta fram en prototyp på det som senare kom att bli Quick-lift.
Torpabron, den gamla överfarten borta vid Torpavägen avhandlades två inlägg längre ner.
Här är en komplettering i form av två vyer uppifrån bron.
Några data på UVHJ (järnvägen)
Till Drätselkammaren Vänersborg. Härmed får jag vördsamt afgifva förslag till förbättrad kommunikationsled för öfver- gången af U. V. H. Järnväg vid den s. k. Torpa- bron. Torpagatans och Torpavägens nuvaran- de förbindelse utgör den ena af de två direkta förbindelser, som nu förefinnas mel- lan äldre staden och nya stadsplanen. Förbindelsen vid Edsbron är utmärkt, hvil- ket man däremot icke kan säga om Torpa- bron. Vänersborg den 24 Oktober 1914.
Sedan de på södra sidan av järnvägen belägna stadsdelarna börjat bebyggas ett stycke in på 1900-talet blev behovet av ny kommunikationsled över järnvägen akut. Före 1914 hade den s.k Torpabron inte vållat några större bekymmer, men 1914 slår portarna upp på nya fattighuset ute på “landeriet” Hanslunds forna mark, då blir behovet tydligen större.
Utdrag ur protokoll 3 Juni 1916 yttrar sig fattigvårdstyrelsen föjande:
Vad vidare borttagande av Torpabron och anordnandet av bekvämare övergång över järnvägen beträffar vill fattigvårds- styrelsen på det livligaste uttala sin tillstyrkan därtill, alldenstund försörj- ningshemmet med sina många körs- lor till och från staden har synnerligen stora olägenheter av de branta, krokiga backarne vid bron. För renhållningsverket medför bron dessutom betydligt ökade kostnader där- igenom att endast mindre lass kun- na föras från staden.
1916 beslutas att bron ska bort och en ny järnvägsövergång anläggas. Anslagna medel är 8,500 kronor. 1917 är arbetet klart och slutnotan landade på 14, 080:30 kronor. Tilläggas kan, att det tillkom lite arbete i form av sänkning av gatan framför byggmästare O. Nybergs fastighet samt grundförstärkning av den samma.
Notera att taket på denna fastighet skymtar på båda bilderna!
Trevlig och högljudande Bolinder Munktell BM 20 i Stora Mellby.
2 cylindig 2-takts tändkulemotor på 41 hk vid 1050 v/min.
Tillverkad 1944-1951 i 3400 ex.
Vikt 2 650 kg.
Går igenom mina mappar, och ser att jag för ca ett år sedan testade att fota glasnegativ i raw-format med digitalkamera.
Ovan: Glasnegativ fotat med digitalkamera och sedan omvänt.
Kolla den lilla motorpråmen till höger. Kanske är det Sket-Johan
som är på väg uppför älven med pudrett.
Forsvik är Sveriges äldsta, dokumenterade industriella plats, med anor från tidigt 1400-tal.
Träsliperiet byggdes 1870, brann ned 1876, men återuppbyggdes och stod färdigt följande år.
Den färdiga, torkade produkten levererades till olika pappersbruk för vidare tillverkning av papper. Verksamheten lades ned 1940.
Timrade industribyggnader som denna är mycket ovanliga och träsliperiet i Forsvik är den enda bevarade i Sverige.
Konsten att tillverka slipmassa går tillbaka ytterligare drygt 10 år, då Sveriges första träsliperi anlades på Önan i Trollhättan 1857.
Bakom “Västarvarna” ligger kvarnen. På samma plats har det funnits en kvarn sedan tidigt 1400-tal, och kanske ännu tidigare om man tillåts spekulera fritt.
Här är modernare grejer – en Chevrolet från 1937 som håller på att restaureras (Se länk)
På området finns även ett båtvarv. På bilden ovan syns Pansarskeppet Wasa,s Ångslup No 45, vilken renoveras här. (Se länk)
Slupen liksom pansarskeppet är byggda på Bergsunds Mekaniska Verkstads AB 1901 -02.
Vid Forsviks bruk byggdes också repliken Eric Nordevall II under drygt 10 års tid.
Bilden ovan: Nere i maskinrummet på Eric Nordevall II.
Två sammankopplade balansångmaskiner om vardera 17 hk, “nytillverkade” vid Motala verkstad.
På samma verkstad tillverkades även originalfartygets ångmaskiner 1836!
Pannan var på förvärmning, då man skulle avgå mot Jönköping nästkommande morgon.
” En gammal bogserbåt ligger och läcker dieselolja i gästhamnen vid Gamle Dal. “
En liten notis i tidningen, och så klart blir man nyfiken…
Svängde ner till slussområdet i Trollhättan, och mycket riktigt låg det en bogserbåt förtöjd vid infarten till 1844-års slusslinje. Det visade sig vara 106 år gamla ROLF. Om denna förtöjning berodde på något tekniskt problem, eller om ägarna bara var på besök i staden fick jag ingen klarhet i. ROLF byggdes vid Thorskogs mekaniska verkstad vid Göta älv 1906 och har ett förflutet på Vänern. ROLF hade vid leveransen en ångmaskin om 18 ihk, men sedan 1950 sitter en Seffle semidiesel tändkulemotor monterad. ROLF har en egen hemsida, som dock inte verkar vara uppdaterad på några år, vilket är lite tråkigt.
Vi får hoppas att ROLF kryar på sig och tuffar på i 106 år till!
Fick se en till synes välmående ALEX. HALLING i Håverud häromdagen.
Byggd vid Motala Werkstads Nya 1902, och bär namnet efter Håfreströms AB,s grundare Alexander Theodor Halling.
Historiska fartyg på resan Göteborg <-> Stockholm.
Rederi AB Göta Kanal
M/S JUNO, byggd 1874 på Motala Werkstad.

M/S WILHELM THAM, byggd 1912 på Motala Werkstad.

Skonaren INGO fyller 90 år. Detta firar hon med att gå upp i Vänern till sin födelseplats – Sjötorp.
“1921-1922 Varvsägare Gustav Groth i Sjötorp bygger en tremastad skonare för egen räkning för att sysselsätta varvsarbetarna under den stora depressionen i början av 1920-talet. Hon byggs av ek och fur och fick en 1-cyl. Bolindermotor på fantastiska 32 hk för hamnangöring och stiltje och hade en lastkapacitet på 220 ton. Skutan kostade då 27 000 kr att bygga. Nybygget fick namnet Ingo efter svågern Ingo Busck. Ingo sysselsattes i fraktfart mellan Vänern och danska och tyska hamnar.”
På torsdagen gjorde hon en kort etapp, då hon gick från Trollhättan till Vänersborg.
I lätt sommarregn mötte jag upp henne på älven i höjd med Onsjö.
Staden Vänersborg ligger omgiven av vatten, ja faktiskt på en ö sedan Karls grav började grävas 1609. Således finns det några broar att passera om man önskar besöka staden vid Vänerns sydspets.
I källorna dyker Dalbobron upp samma år som staden grundläggs – 1644. Då som en lång “brygga” över Huvudnäs sund mellan Västergötland och Dal. En något rejälare bro torde ha stått klar 1649. Sedan följer ett antal broar fram till 1790. Flertalet broar blev raserade av oväder. På kvällen nyårsaftonen 1772 – 73 drog en flodvåg in över staden och krossar allt i sin väg inkl. Dalbobron. Om flodvågen med vågor på runt 3 meter var orsakade av bara ett oväder är inte helt klarlagt. Man har även antytt att det kunde röra sig om en jordbävning som satt igång en flodvåg.
Bron som stod klar strax före 1800-talets inträde verkar ha fått stå kvar enda fram till att man anlade den nya trafikkanalen på 1910-talet.
När man ser bilden nedan så förstår man hur utsatt bron kunde vara, då främst när nordanvinden låg på från Vänern. Den första vågbrytaren ska i och för sig ska ha tillkommit runt 1830, men ändå.

På 1910-talet började man muddra upp området som skiljer Vänern från Vassbotten. Den nya trafikkanalen kommer att dras här, och i samband med detta byggs en ny bro över leden. Bron kom att bli en olikarmad 60 meter lång svängbro. Den rörliga bro-delen tillverkades av Motala verkstad, och för elinstallationerna stod ASEA och L M Ericsson. Kanalverket ansvarade för landfästena och fundamentet vilket bron svänger på. Bron var klar att tas i drift 1913, tre år före invigningen av den nya trafikkanalen. Vägen mot dal går nu och fram till 1963 via den nyligen sprängda Blåsutbacken.
Redan på 1930-talet kom en ny bredare, bärkraftigare och mer snabbmanövrerad högbro på tal. 1910-talets svängbro tog ca 90 sekunder att öppna resp. stänga. 1943 enkelritades bron dessutom med trafikljus, vilket förmodligen skapade än mer irritation för de som skulle passera.
Den senaste i raden “Dalbobroar” började byggas 1959 och stod klar att invigas av dåvarande kommunikationsminister 13 december 1962. Denna bro med en singelklaff om ca 50 meter var vid byggandet Europas näst längsta. Entreprenörer var Skånska cementgjuteriet och östtyska M.A.N .

Text och bildkällor:
Vänersborg.se
Vänersborgs söners gille
Kulturlagret
På 1840-talet köpte den store kanal, järnvägs och samhällsbyggaren Nils Ericsson (adlad Ericson 1854) in sig i Rånnums och Nygårds säterier, vartill ön Wargön hörde. På ön fanns sen tidigare ett brännvinsbränneri, vilket Ericson gjorde om till cementfabrik för att förse slussbyggena i Trollhättan. Här på ön anlade 1869 Ericsons söner Werner, John och Carl ett träsliperi, det 3:e i landet vid tidpunkten. Det första låg i Trollhättan. 1874 ombildades det Ericsonska familjeföretaget till Wargöns aktiebolag. Verksamheten växte och snart fanns både fabrik för tillverkning av sulfitmassa och ett pappersbruk.
När den pampiga tegelportalen kom till känner jag inte till, men troligtvis i samband med kontoret som uppfördes 1888.
På bilden nedan, daterad 1900, har arbetarna ställt upp sig på bron över älvfåran till ön Wargön, på vilket pappersbruket låg. Älvfåran kom från 1934 successivt att försvinna, och 1942 upphörde Wargön definitivt att att vara en ö.

Jubileumsåret 1949 var flera namnkunniga fotografer anlitade för att dokumentera festligheterna i samband med att Wargöns AB firade 75 år.
På K.W Gullers bild nedan glider disponent de Verdier genom portalen.

Pappersbruket fick sin nedläggningsdom den 13 augusti 2008, och den 15 december samma år producerades det sista pappret. Nu sommaren 2012 är sedan länge alla byggnader nedgjorda, men som en kuliss ur en film står portalen fortfarande kvar, tillsammans med kontorsbyggnaden.

Bildkälla: Kulturlagret
Hjulångaren Eric Nordevall II badar i kvällssolen. På uppgång, liggandes i Trollhättan. 6/6 2012.

Bunkring av björkved i Vänersborg. 7/6 2012.

Stubbered 3:3 • Trollhättans kommun Båtbyggeriet söder om Trollhättan startades av Karl Gabriel Munther 1896 och är beläget vid Göta Älvs östra sida. Längs älven har det tidigare funnits runt 30 varv, för vilka Munthers båtbyggeri nu är den enda kvarvarande representanten. Anläggningen visar en typ av småskaligt industrihantverk som var vanligt under 1900-talet men nu nästan helt har upphört. K G Munther var ursprungligen skeppare och hade lärt sig att bygga båtar av sin far. Först i 40-årsåldern började K G själv att bygga och reparera båtar. Familjen Munther drev även en handelsbod i ett av husen kring varvet. Under båtbyggeriets glansdagar 1945-55 var hela åtta personer anställda på varvet. Varvsverksamheten lades formellt ner 1965, då K G Munthers son Gustav Munther gick i pension. Gustav fortsatte dock att bygga båtar som hobby - den sista blev färdig 1980. Båtbyggeriet ligger i en brant sluttning ner mot älven vilket skapar problem för byggnaderna, både med vatten som rinner nerför slänten och med jordmassor som samlas vid de övre fasaderna. Sedan 1980 har underhållet av varvsbyggnaderna varit eftersatt. Lennart Munther, Gustav Munthers son, är i dag en av fyra delägare som tillsammans sett till att i alla fall taken på byggnaderna har varit hela. Efter ett inslag om varvet i SVT:s program Landet Runt kontaktade Lennart Munther både Länsstyrelsen och museet i Vänersborg för hjälp med att stoppa byggnadernas förfall. Tillsammans har parterna nu rustat upp byggnaderna som visas av de delägare som bor kvar i bostadshusen. Lennart Munther berättar att det kommer mycket besökare och att ägarna får hjälp med både PR och röjning av Varvshistoriska föreningen i Lödöse, de har hjälpt till att sortera gamla verktyg. Framöver vill Lennart ha ett café på området och utöka verksamheten. Drömmen är att kunna bygga båt på varvet igen!
Källa: Länsstyrelsen & Lars Bergström - Kulturlagret/Västarvet
Reg.nr 3131 – ERIK SPARRE
Byggd vid Thorskogs varv 1897. Runt sekelskiftet 1900 var hemorten Ström och ägare Inlands pappersfabrik AB. Kom ca 1921 till Håverud och Håfreströms AB. Blev omnamnad till HÅFRESTRÖM I 1943. Blev åter ERIK SPARRE 1959, nu med Köpmannebro som hemort. 1961 registrerad som pråm med hemort Ryr. Och i Ryr slutade ERIK SPARRE sina dagar. Ligger sedan mitten av 1960-talet sjunken i Beneboviken.

ERIK SPARRE på nedgång vid Vänersborg. Fotografen är okänd, årtalet runt 1917. Fotografiet är ej tidigare publicerat.
Bildkälla: Kulturlagret

I dagarna blev vi varse om att Larry Hansson ska gå i land – och att hans båt SYDFART är till försäljning.
Sydfart är gamla OLOF TRÄTÄLJA, byggd 1879 på Thorskogs varv i Göta älv. Hon har funnits kring Vänern i stort sett hela tiden fram till Larry köpte henne 1977. Fartyget är ett kulturarv, och ett av världens äldsta fraktfartyg i trafik. Visst vore det kul om hon kom till älven och Vänern igen!
This function has been disabled for TIDEN ÄR EN DRÖM.