Posts in Category: Byggnader & Konstruktioner
Wargöns AB – träsliperi No: 2
” Och ett stycke ofvan det egentliga pappersbruket ligger det nya luftiga träsliperiet majestätiskt och imponerande, höjande sig ur de vilda vågorna och sträckande en vacker tornspira mot skyn. Byggnaden, till hvilken leder en efter våra förhållanden storslagen bro öfver älfven, är genom en elektrisk järnväg sammanbunden med pappersbruket samt bär årtalet 1897. “
1893 är det tuffa tider för pappersbruket på wargön. Man måste till varje pris göra sig oberoende av massainköp utifrån. Ett nytt stort träsliperi ska lösa detta bekymmer. Det nya träsliperiet kommer att kräva mycket vattenkraft, och 1894 köper därför företaget in Rånnums och Önafors kvarnar vid Nyebro. Samtidigt kommer man åt hela det fall i älven, från vilket man kan utvinna kraft. I Önafors kvarn, som syns till höger på bilden ovan, anlägger man en elektrisk kraftstation med tillhörande inloppstunnel. För dessa arbeten svarade enligt uppgifter, “hundratals” vattenrallare.
Till träsliperiet, som låg på den västra sidan av älven, hörde en hängbro med nästan 100 meters spännvidd, på vilken man med ett litet elektriskt tåg transporterade slipmassan över älven in till pappersbruket. Hängbron – tillverkad av Nohab – bar 4 tons rörlig belastning och lär vid tillfället ha varit landets längsta i sitt slag.
Träsliperiet togs i bruk 1897 och brann ner våren 1918. Det ersattes med ett nytt eldrivet, vilket åter kom att ligga på ön Wargön, intill pappersbruket.
I bildens framkant skymtar den gamla Ericsonska kraftkanalen, som sedan det statliga kraftverkets uppförande på 1930-talet hamnat under vattenytan. I början av 1930-talet rev man också ner hängbron, vilken fått hänga kvar utan funktion efter branden 1918.
Öxnered station
Med anledning av att Trafikverket har lagt in en rivningsansökan på det gamla stationshuset i Öxnered.
Drottninggatan 12
Aktuell adress, då butiken dg12 upphör.
EPA, Vänersborgs första varuhus startade på adressen i sitt nyuppförda vackra hus 1960.
Så var det i många svenska städer när EPA och Domus skulle uppföra sina komplex på bästa adress, och på bekostnad av den äldre bebyggelsen.
Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.
Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström
Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström
Torpa tegelbruk #2
Så en utflykt till trakten av Torpa säteri i Fors socken. Det var alltså här, nere vid Göta älv och omedelbart norr om Slumpån som man etablerade ett nytt tegelbruk i samband med att älven höjdes 1916. Tydligen kan man nog säga att det var det ca tre kilometer norrut liggande Lyckebergets tegelbruk som, då det kom under vatten flyttades hit ner, och att det fick ta över namnet Torpa tegelbruk efter det då nyligen nedlagda bruket, vilket låg ytterligare någon kilometer norr om Lyckeberget (Heden). Se förra inlägget om det äldre Torpa tegelbruk.
Detta nyetablerade bruket nere vid Slumpån var nog ganska stort (se kartan i bilden nedan där det är inritat), vilket även Lyckebergets tidigare varit. Murteglet skeppades i stor mängd ner till Göteborg, där många hus är uppförda med tegel härifrån och andra bruk längs Göta älv. Jag har inte sett några gamla bilder alls, trots att det var igång till sent 1940-tal. Innehavarna av Torpa säteri berättade för mig att det fortfarande finns folk i livet som arbetat på bruket. Fick också höra att man håller på att sammanställa någon form av dokumentation rörande säteriet och trakten där omkring. Torpa säteri har anor tillbaka till 1300-talet, och området har en händelserik historia. T.ex. under danskfejderna på 1600-talet besköt man varandra med artilleri precis nedanför manbyggnaden, vilken också kom att brännas av danskarna. På den tiden låg ju Danmark/Norge på andra sidan av Göta älv.
Nere vid älven har det också funnits en mineralkälla, från vilken det buteljerades och såldes vatten under senare delen av 1800-talet. Källan finns faktiskt kvar, men den har sedan älven höjdes 1916 hamnat några meter ut i vattnet. Man kan fortfarande se källans numera kapsejsade tegelfundament sticka upp i vattnet. Fast nu när jag var där kunde man knappt skönja den. Helt otroligt att den, trots att den stått under vatten sedan 1916 fortfarande håller ihop. Snart har den genomlidit 100 isvintrar!
En enda bild har jag funnit på nätet.
Nu återstår bara ett besök på platsen för Lyckebergets tegelbruk…
Torpa säteri
Observera ringarna på vattnet i bildens nederkant, vilket är resterna av mineralkällans tegelfundament. Nossan på resa till Gruvön, passerar Torpa brygga.
Mineralkällan låg i huset till vänster. Idag står vattennivån i älven nästan två meter högre. (Foto fr. Västarvet)
Torpa mineralkälla när det begav sig. (Foto fr. Västarvet)
Torpa tegelbruk
Tegelbruk har det funnits gott om längs Göta älv. Här är Torpa tegelbruk, dess tegelmästarbostad och dagens “Älvabo”. Jag tror att det har funnits ett tidigare Torpa tegelbruk före detta som låg nedströms, nere vid Slumpån. Men i och med älvens reglering kom detta att hamna under vatten, och man fick se sig om efter en ny plats.
Tillägg 3/9-13: Efter lite efterforskning idag så kan man i vart fall fastslå att tegelbruket nere vid Slumpån inte blivit lagt under vatten, utan snarare det aktuella Torpa tegelbruk som kom att påverkas av älvens höjning. Man kan läsa att Torpa tegelbruk lades ner på naturlig väg, leran tog slut helt enkelt, och att detta sammanfaller med etablerandet av bruket nere vid Torpa säteri. Detta nyetablerade tegelbruk kom att ärva namnet på sin norra like – d.v.s. Torpa tegelbruk.
Resterna av tegelbruket nedströms vid Slumpån nära Torpa säteri står fortfarande på torra land!
Mellan dessa båda “Torpa” -bruk låg också Lyckebergs tegelbruk, vilket också kom att att påverkas av älvens höjning 1916.
Fortsättning följer?
Strömsborg 1871 – 2007
Utvärdshuset Strömsborg uppfördes längs södra Jetén på det som 1871 var en liten ö. Byggnaden uppfördes som en envåningsbyggnad med frontespis. Ombyggdes radikalt 1891 till det utseende som kan ses på bilden.
2007, efter decennier av förfall och dekadens rivs denna en gång i tiden storslagna festlokal.
Undertecknad var på plats och dokumenterade detta Lilla Vassbottens Ragnarök. Tornet bevarades, och skeppades (troligen för många penningar) till Blåsut och Lockereds gård.
Malmska huset
Malmska huset, det ljust gråputsade alltså. Kanske mest känt som Paalzowska, och minst som Nordströmska. Uppfört av handlanden Carl Adolf Malm runt 1840. Huset hade först röda tegelfasader, men putsades vid sekelskiftet 1900. Ett bra sätt att tidsbestämma gamla Vänersborgsvyer – tegelfasad på Malmska huset = före 1900. Det finns även bilder där bara hälften av huset är putsat, och dessa är sannolikt från 1900 el. 1901.
Tron, hoppet och kärleken
De tre stora villorna, tron, hoppet och kärleken på Hamngatan och Norra gatan i Vänersborg. Har inte klart för mig vilken som är tron och kärleken…
Den grå t.v, också kallad von Sydowska villan efter dess förste ägare Hugo von Sydow. Han blev västerbygdens vattendomstols förste vattenrättsdomare 1919, och i början var dess kansli inrymt på övervåningen av villan. I mitten provinsialläkare Nils Englunds villa “hoppet”.
Landshövdingeresidenset
Av Hårlemans ritningar klart 1754. Påbyggt under 1840-talet. Ursprungliga flyglarna brann ner i den stora stadsbranden 1834 medans huvudbyggnaden då klarade sig. Nya flyglar uppförda till stadens 300-årsjubileum 1944. Kända färger: Vitt, rosa och gult.
