Posts Tagged: Wargön
TRÄSLIPERIET
Träsliperiet på Wargön. Färglitografi 1872 av Alexander Nay efter teckning av Georg Pabst.
Starten på den industriella papperstillverkningen på Wargön. Landets tredje träsliperi började uppföras här under 1868 och driften kom igång följande år. Kraften som fick maskinerna i rörelse kom från en vattendriven 180 hk turbin. 1872 eller 1873 ökade man på kraften med en andra turbin för drivning av ytterligare tre slipmaskiner. Arbetsstyrkan bestod 1872 av omkring 40 man. träsliperiet var i drift fram till 1897 då det ersattes med ett nytt.
Se vidare inlägget nedan som rör samma plats…
MOSEDRAGAREN
Foto: Sune Larsson
Många var dom som spådde en kall vinter, men hittills har kylan mer eller mindre uteblivit. Bara någon dag till så är februari genomliden, och utanför mitt fönster denna gråa måndag ligger Vänersborgsviken öppen och termometern visar på + 6 °C. Annat var det vårvintern 1966, då Wargön var ute och kände på isen. På bryggvingen står Sune Larsson, och det är från hans kamera denna härliga bild kommer. Sune var maskinist på Wargön från 1964 fram till att man avslutade kontraktet med mose-bogsering 1969. Wargöns AB beställde bogserbåten av Norrköpings varv, och den levererades våren 1952. Dess huvudsakliga uppgift var att dra timmer-moser över Vänern. Timret, eller rättare sagt massaveden, hämtades i regel i Karlstad eller Älvenäs, men det hände även att man drog släp från Värmlandsnäs. En resa med släp i 2 knops fart över Vänern tog en och en halv dag. Ofta fick man gå in till Aspholmen för att söka skydd för dåligt väder. Att här försöka beskriva hur ett sådant här släp var sammansatt dristar jag mig inte att ge mig på. Det var billass, moser och buntar i längder och bredder… När man drog från Värmlandsnäs hade man i regel lite klenare saker, och det kallades då för ett Gaperhultssläp. På släp hängde också den lilla arbetsbåten Wilgot. För att citera Conny Jonsson, däcksman på Wargön vid samma tid: den hette så för den ”ville oss gott”. Väl i Vänersborg angjordes moserna vid norra hamninloppet i G:a hamnkanalen, och därifrån drogs dom av de båda mindre bogserbåtarna Vargen och Björnen genom Karls grav och slussen vid Brinkbergskulle till Wargöns pappersbruk.
På vintern såg man ofta Wargön assisterande på kanalen tills det att isen slutligen satte stopp för seglationen. Någon riktig isbrytare var nu inte Wargön, det mäktade inte den 7 cylindriga NOHAB:n med sina ca 455 Hk med. Det hände att man höll på en hel dag med att bryta en ränna genom Vassbotten.
Under Sune Larssons tid såldes Wargön 1966 till Röda Bolaget i Göteborg, men man fick ett lönsamt kontrakt med Wargöns AB för fortsatt bogsering tills det hela avslutades 1969. Därmed upphörde epoken med mosedragning på Vänern. Sista uppgifter kring bogserbåten Wargön kommer från Norge för omkring tio år sedan, men det är oklart om den fortfarande finns kvar. Tack Sune och Conny för att ni så generöst bjöd på berättelser från eran tid, då man fortfarande drog moser på Vänern.
1917
Sjöfarten å kanalen och Vänern stängd av is.
Ångaren VARGÖN fast i isen utanför Vänersborg.
Seglationen på Vänern 1916 utsträckte sig längre än på mannaminne, och var planerad att stänga först den 8 januari 1917. Vanligtvis vinterstängde man kanalen i mitten av december. Wargön AB:s lastångare ”Wargön” lämnade som sista uppgående fartyg Vänersborg på nyårafton med två pråmar på släp. Destination var Tössebäcken strax söder om Åmål, där pråmarna skulle undergå reparation under vintern. Resan dit gick bra, och ångaren vände sydvart mot Snäcke, där man intog en last av kvarts. När återresan mot Vänersborg inletts överraskades man av en snöstorm och blev liggande i Köpmannebro. Nästkommande dag avgick man åter mot Vänersborg, men i höjd med Grönvik lyckades inte ångaren forcera det isband som nu bildats vid inloppet till Vänersborg. Kanalverkets isbrytande ångare ”Trollhätte Kanal” gjorde nästkommande dag ett försök att bryta isen och bereda väg för ”Wargön” in till hamn utan att lyckas.
”Wargön” blev kvar på stället, och här kom hon att ligga fastfrusen ända till maj månad. Besättningen kunde emellertid via isen uppehålla förbindelsen med land för proviantering. På bilden kan man se två man och en kvinna stående på däck tittande åt fotografens håll.
Av en tidningsnotis den 4 maj 1917 får man reda på att:
”Ångaren Vargön, som sedan den 5 sistl. januari legat fast i isen i Vänern ett stycke utanför inloppet till Vänersborg, lyckades på onsdag genombryta isbältet och kom på aftonen in i Vänersborgs hamn.”
Samma dag som ”Wargön” tagit sig in till hamnen i Vänersborg lyckades Tenggrenstorps tegelbruks bogserångare ”Eugen” bryta isen genom Vassbotten och anlända till Vänersborg för att där intaga last. Dagen efter, torsdagen den 4 maj, avgick ”Wargön” från staden på nedgång, och kanalen var öppnad för seglationsåret 1917.
Lastångaren ”Wargön” inköptes från Göteborgs mekaniska verkstad 1896 och tillhörde Wargöns AB fram till slutet av september 1918, då hon såldes till ägare i Stockholm och omnamnades till ”Birgit”. Bara några veckor senare, på resa till Lübeck med pappersmassa och rullar med tidningspapper, kolliderar hon med ångaren ”Alice” i Öresund och sjunker till botten inom 15 minuter. 1919 levererades en ny ångare från Götaverken till Wargöns AB, vilken också kom att heta ”Wargön”.