Posts in Category: Då & Nu

Kungsgatan x Edsgatan

Då & Nu i Vänersborg.

Huset på den gamla bilden är från tiden efter stadsbranden 1834. Detta togs ner 1915 och återuppfördes strax därpå i ny skepnad på dagens Residensgatan 36. Wermlandsbanken uppförde stenpalatset på samma plats 1917.

Kungsgatan x Edsgatan

Kullens sluss

Då & Nu

Slussen på bilden stod klar 1841 och invigdes av Oscar I 1844. Det är Kullens sluss, vilken var den övre av de två slussar vid Brinkebergskulle innan nuvarande kanal- och slussverk kom till. Idag kan man se en rest av denna sluss i form av ett parti av den östra slussväggen stående i kanalen uppströms dagens sluss.
Slussvaktarhuset som syns bland träden på den gamla bilden togs ner 1913, och flyttades  3 – 400 meter söderut till en plats där det står än idag. Huset står vid kurvan på bilvägen ner till dagens sluss.
I slussen ligger en okänd ångare på nedgång, och genom Gustafs slussar från 1770-talet till höger kan man se “Ceres” ankomma Kullen på uppgång. Närmast i bild väntar “Theodor Mannheimer” på att få slussa ner och vidare mot Bommeslussen belägen strax före Karls gravs utlopp i Göta älv.
De båda fotografierna nedan är tagna med drygt hundra års mellanrum, och från nästan exakt samma plats.

Karl IX sluss "Kullen". Foto: K & A Vikner, tidigt 1900-tal.Samma vy 2011, San Remo passerar just där Kullens slussvaktarhus stod. Rester av Kullens sluss till vänster

Kv. Fikusen

Några bilder från Kv. Fikusen “Då & Nu”.

Fabriksgatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Avfotograferad ur publikation. Fotograf okänd Fabriksgatan mars 2013 A. F. Carlssons gata, tidigare Torpagatan, innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg arkiv.A. F. Carlssons gata/Torpagatan mars 2013.A. F. Carlssons gata/Torpagatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg samling

Drottninggatan 12

Aktuell adress, då butiken dg12 upphör.
EPA, Vänersborgs första varuhus startade på adressen i sitt nyuppförda vackra hus 1960.
Så var det i många svenska städer när EPA och Domus skulle uppföra sina komplex på bästa adress, och på bekostnad av den äldre bebyggelsen.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Torpa tegelbruk #2

Så en utflykt till trakten av Torpa säteri i Fors socken. Det var alltså här, nere vid Göta älv och omedelbart norr om Slumpån som man etablerade ett nytt tegelbruk i samband med att älven höjdes 1916. Tydligen kan man nog säga att det var det ca tre kilometer norrut liggande Lyckebergets tegelbruk som, då det kom under vatten flyttades hit ner, och att det fick ta över namnet Torpa tegelbruk efter det då nyligen nedlagda bruket, vilket låg ytterligare någon kilometer norr om Lyckeberget (Heden). Se förra inlägget om det äldre Torpa tegelbruk.

Detta nyetablerade bruket nere vid Slumpån var nog ganska stort (se kartan i bilden nedan där det är inritat), vilket även Lyckebergets tidigare varit. Murteglet skeppades i stor mängd ner till Göteborg, där många hus är uppförda med tegel härifrån och andra bruk längs Göta älv. Jag har inte sett några gamla bilder alls, trots att det var igång till sent 1940-tal. Innehavarna av Torpa säteri berättade för mig att det fortfarande finns folk i livet som arbetat på bruket. Fick också höra att man håller på att sammanställa någon form av dokumentation rörande säteriet och trakten där omkring. Torpa säteri har anor tillbaka till 1300-talet, och området har en händelserik historia. T.ex. under danskfejderna på 1600-talet besköt man varandra med artilleri precis nedanför manbyggnaden, vilken också kom att brännas av danskarna. På den tiden låg ju Danmark/Norge på andra sidan av Göta älv.

Nere vid älven har det också funnits en mineralkälla, från vilken det buteljerades och såldes vatten under senare delen av 1800-talet. Källan finns faktiskt kvar, men den har sedan älven höjdes 1916 hamnat några meter ut i vattnet. Man kan fortfarande se källans numera kapsejsade tegelfundament sticka upp i vattnet. Fast nu när jag var där kunde man knappt skönja den. Helt otroligt att den, trots att den stått under vatten sedan 1916 fortfarande håller ihop. Snart har den genomlidit 100 isvintrar!
En enda bild har jag funnit på nätet.

Nu återstår bara ett besök på platsen för Lyckebergets tegelbruk…

 

Torpa

Rester från tegelbruket

Torpa säteri

Torpa säteri

Observera ringarna på vattnet i bildens nederkant, vilket är  resterna av mineralkällans tegelfundament. Nossan på resa till Gruvön, passerar Torpa brygga

Observera ringarna på vattnet i bildens nederkant, vilket är resterna av mineralkällans tegelfundament. Nossan på resa till Gruvön, passerar Torpa brygga.

Mineralkällan låg i huset till vänster.  Idag står vattennivån i älven nästan två meter högre. Foto fr. Västarvet

Mineralkällan låg i huset till vänster. Idag står vattennivån i älven nästan två meter högre. (Foto fr. Västarvet)

Torpa mineralkälla när det begav sig. (Foto fr. Västarvet)

Torpa mineralkälla när det begav sig. (Foto fr. Västarvet)

Torpa tegelbruk

Tegelbruk har det funnits gott om längs Göta älv. Här är Torpa tegelbruk, dess tegelmästarbostad och dagens “Älvabo”. Jag tror att det har funnits ett tidigare Torpa tegelbruk före detta som låg nedströms, nere vid Slumpån. Men i och med älvens reglering kom detta att hamna under vatten, och man fick se sig om efter en ny plats.

Tillägg 3/9-13: Efter lite efterforskning idag så kan man i vart fall fastslå att tegelbruket nere vid Slumpån inte blivit lagt under vatten, utan snarare det aktuella Torpa tegelbruk som kom att påverkas av älvens höjning. Man kan läsa att Torpa tegelbruk lades ner på naturlig väg, leran tog slut helt enkelt, och att detta sammanfaller med etablerandet av bruket nere vid Torpa säteri. Detta nyetablerade tegelbruk kom att ärva namnet på sin norra like – d.v.s. Torpa tegelbruk.
Resterna av tegelbruket nedströms vid Slumpån nära Torpa säteri står fortfarande på torra land!
Mellan dessa båda “Torpa” -bruk låg också Lyckebergs tegelbruk, vilket också kom att att påverkas av älvens höjning 1916.
Fortsättning följer?

Torpa Tegelbruk

Samma vy som den gamla bilden ovan, tegelbruket låg i viken till vänster.

 

This function has been disabled for TIDEN ÄR EN DRÖM.