Posts in Category: Vänersborgiana
Missöde 1952
Den redan då historiska notisen är daterad till 78-02-11 av A.P. Freudendahl. Händelsen ska enligt texten ha utspelat sig vintern 1952 Den till vänster liggande skutan ser ut att vara KLARABORG.
Gamla nyheter
Här på Hamngatan låg det – tyckte jag då – en lite skum biljard.
Detta var på 1980-talet. Men när revs huset?
Utsikter från Torpabron
Torpabron, den gamla överfarten borta vid Torpavägen avhandlades två inlägg längre ner.
Här är en komplettering i form av två vyer uppifrån bron.
Några data på UVHJ (järnvägen)
- 1867 invigs järnvägen (smalspårig 1217 mm)
- 1900 ombyggd till normalspårig klart (1435 mm)
- 1940 förstatligad
- 1949 Elektrifierad
- 1987 ATC
Torpabron
Till Drätselkammaren Vänersborg. Härmed får jag vördsamt afgifva förslag till förbättrad kommunikationsled för öfver- gången af U. V. H. Järnväg vid den s. k. Torpa- bron. Torpagatans och Torpavägens nuvaran- de förbindelse utgör den ena af de två direkta förbindelser, som nu förefinnas mel- lan äldre staden och nya stadsplanen. Förbindelsen vid Edsbron är utmärkt, hvil- ket man däremot icke kan säga om Torpa- bron. Vänersborg den 24 Oktober 1914.
Sedan de på södra sidan av järnvägen belägna stadsdelarna börjat bebyggas ett stycke in på 1900-talet blev behovet av ny kommunikationsled över järnvägen akut. Före 1914 hade den s.k Torpabron inte vållat några större bekymmer, men 1914 slår portarna upp på nya fattighuset ute på “landeriet” Hanslunds forna mark, då blir behovet tydligen större.
Utdrag ur protokoll 3 Juni 1916 yttrar sig fattigvårdstyrelsen föjande:
Vad vidare borttagande av Torpabron och anordnandet av bekvämare övergång över järnvägen beträffar vill fattigvårds- styrelsen på det livligaste uttala sin tillstyrkan därtill, alldenstund försörj- ningshemmet med sina många körs- lor till och från staden har synnerligen stora olägenheter av de branta, krokiga backarne vid bron. För renhållningsverket medför bron dessutom betydligt ökade kostnader där- igenom att endast mindre lass kun- na föras från staden.
1916 beslutas att bron ska bort och en ny järnvägsövergång anläggas. Anslagna medel är 8,500 kronor. 1917 är arbetet klart och slutnotan landade på 14, 080:30 kronor. Tilläggas kan, att det tillkom lite arbete i form av sänkning av gatan framför byggmästare O. Nybergs fastighet samt grundförstärkning av den samma.
Notera att taket på denna fastighet skymtar på båda bilderna!
Dalbobron
Broarna kring staden I
Staden Vänersborg ligger omgiven av vatten, ja faktiskt på en ö sedan Karls grav började grävas 1609. Således finns det några broar att passera om man önskar besöka staden vid Vänerns sydspets.
I källorna dyker Dalbobron upp samma år som staden grundläggs – 1644. Då som en lång “brygga” över Huvudnäs sund mellan Västergötland och Dal. En något rejälare bro torde ha stått klar 1649. Sedan följer ett antal broar fram till 1790. Flertalet broar blev raserade av oväder. På kvällen nyårsaftonen 1772 – 73 drog en flodvåg in över staden och krossar allt i sin väg inkl. Dalbobron. Om flodvågen med vågor på runt 3 meter var orsakade av bara ett oväder är inte helt klarlagt. Man har även antytt att det kunde röra sig om en jordbävning som satt igång en flodvåg.
Bron som stod klar strax före 1800-talets inträde verkar ha fått stå kvar enda fram till att man anlade den nya trafikkanalen på 1910-talet.
När man ser bilden nedan så förstår man hur utsatt bron kunde vara, då främst när nordanvinden låg på från Vänern. Den första vågbrytaren ska i och för sig ska ha tillkommit runt 1830, men ändå.
På 1910-talet började man muddra upp området som skiljer Vänern från Vassbotten. Den nya trafikkanalen kommer att dras här, och i samband med detta byggs en ny bro över leden. Bron kom att bli en olikarmad 60 meter lång svängbro. Den rörliga bro-delen tillverkades av Motala verkstad, och för elinstallationerna stod ASEA och L M Ericsson. Kanalverket ansvarade för landfästena och fundamentet vilket bron svänger på. Bron var klar att tas i drift 1913, tre år före invigningen av den nya trafikkanalen. Vägen mot dal går nu och fram till 1963 via den nyligen sprängda Blåsutbacken.
Redan på 1930-talet kom en ny bredare, bärkraftigare och mer snabbmanövrerad högbro på tal. 1910-talets svängbro tog ca 90 sekunder att öppna resp. stänga. 1943 enkelritades bron dessutom med trafikljus, vilket förmodligen skapade än mer irritation för de som skulle passera.
Den senaste i raden “Dalbobroar” började byggas 1959 och stod klar att invigas av dåvarande kommunikationsminister 13 december 1962. Denna bro med en singelklaff om ca 50 meter var vid byggandet Europas näst längsta. Entreprenörer var Skånska cementgjuteriet och östtyska M.A.N .
Text och bildkällor:
Vänersborg.se
Vänersborgs söners gille
Kulturlagret