Gamla kontrollrummet

Något mer från besöket på Lilla Edets kraftstation…

Lilla Edet kraftverk, el. TK2 som dom säkert säger internt på Vattenfall, byggdes åren 1918 -1926. Kraftverket är det andra i ordningen av Vattenfalls expanderande i Göta älv, och var främst tilltänkt att försörja Västra stambanans planerade elektrifiering. Turbininstallationen vid kraftverket bestod ursprungligen av två Lawaczeck-turbiner, samt en dyrare och tidigare, i denna dimension, oprövad Kaplanturbin. Det ursprungliga Kaplanaggregatet G1 byttes ut 1984. Samtidigt ersatte man även Lawaczeck G2 med en semikaplan. 1978 -82 byggde man ut med en separat helt under mark liggande maskinhall med en stor rörturbin.

Maskinhallen med de sedan länge inbyggda generatorerna. De låg ursprungligen helt blottade och var svartmålade (se tidigare inlägg).

Den långa byggtiden berodde på en allmän nedgång efter kriget och en minskad efterfrågan på elkraft. Samtidigt gav det teknikerna tid att utveckla och anpassa en ny och oprövad turbintyp – Kaplanturbinen.  Det var här vid Lilla Edet som Kaplanturbinen kom att få sitt stora genombrott. Älvens höga vattenflöde i kombination med den låga fallhöjden kom att passa Kaplanturbinen utmärkt.

Nedan citerat från Tekniska museets hemsida:

År 1926 skedde den av många emotsedda turbinprovningen. Resultatet överträffade vida förväntningarna. Kaplanturbinens högsta verkningsgrad mättes till över 92 % – tidigare hade vattenturbiner knappast nått högre verkningsgrad än 85-90 %. Turbinen visade sig dessutom vara så stark att provningsutrustningen inte förmådde mäta dess toppeffekt som översteg 15000 hk (11000 kW). Med kaplanturbinen hade man med andra ord fått exakt den turbin som behövdes för att exploatera flödesrika vattendrag med låg fallhöjd.

Axelbrunn med generatoraxel Kaplan G1.

Nedan ett axplock bilder från besöket. Klicka för större bild.