Grundprincipen är enkel för fotografier.
Alla fotografier skyddas automatiskt av upphovsrättslagen, vilket innebär att fotografierna är skyddade av lagen i 50 år efter det att bilden togs. Har en bild sk. verkshöjd gäller skyddet i 70 år efter fotografens död.
Ingen annan än fotografen har rätt att använda bilderna, såvida denne inte ger sitt tillstånd.
Symbolen © (copyright), som många sätter på sina bilder saknar helt rättslig betydelse i Sverige.
I Sverige har vi upphovsrätt, punkt slut.

Skyddet av fotografier uppgick i upphovsrättslagen 1994.
Före 1994 fanns en fotolag där alla fotografier var skyddade i 50 år efter fotografens död.
För fotografier utan verkshöjd var skyddet 25 år efter framställandet.
I den gamla fotolagen fanns också en sk. beställarregel. Om bilden tagits på beställning hamnade i stort sett alla rättigheter till bilden automatiskt hos beställaren och inte hos fotografen.

Verkshöjd eller inte?
Här råder delade meningar, och det är ingen ide att beröra det närmare här.
Här är det fritt att skapa sig en egen uppfattning.
Min egen personliga uppfattning är dock att de allra flesta bilder vi kan se på nätet saknar verkshöjd.
När fotolagen gick upp i upphovsrättslagen 1994 fick de bilder vars skyddstid löpt ut inte förnyat skydd.
Detta betyder i praktiken att alla bilder utan verkshöjd tagna före 1 Januari 1969 är fria att använda av vem som helst. Fotografens namn ska dock ALLTID anges; är denne okänd skriver man okänd fotograf. Att alltid ange fotografens namn är att respektera den ideella rätten.

Utländska fotografier?
Upphovsrättslagen har sitt ursprung i Bernkonventionen.
De flesta länder har antagit Bernkonventionen och skyddstiderna för fotografier är den samma i alla länder. Undantag finns, främst i Asien.