Posts Tagged: Ångfartyg

CURRY PÅ GRUND

Curry på grund i Vänersborgsviken. Fotograf okänd / Sjöhistoriska

Curry på grund i Vänersborgsviken. Fotograf okänd / Sjöhistoriska

  Det hände sig i mitten av december månad 1896, när bogserångaren Curry var på sin sista resa hem till Kristinehamn för säsongen. Den 15 december passerade Curry Vänersborg med två pråmar på släp. I Vänersborgsviken hade isen lagt sig och Curry fick släppa pråmarna och bryta sin egen ränna ut till öppet vatten. Trots att vädret var mycket hårt gick man ändå ut. Curry var ofta anlitad som isbrytare och var Vänerns starkaste bogserångare, ja faktiskt en av de starkare i hela landet vid denna tiden, om man ska tro på det man läser. Nåväl, vädret urartade till ett riktigt oväder med storm och snötjocka. Då Curry återvände mot Vänersborg för att koppla sina pråmar rådde mörker dålig och sikt. Curry gick i sin uppbrutna ränna, men på något sätt verkar denna hade förskjutits varvid man kom ur kurs och rände upp på Bastungsgrundet. Trots fruktlösa försök att komma loss blev man liggande fast med svår slagsida. När sen stormen bedarrade blev det stark kyla och Curry frös fast i isen. Någon gång efter nyåret 1897 gjorde man ett lyckat försök att få Curry av grundet. Man sågade upp isen runt haveristen och med ett femtiotal man utrustade med taljor och stag lyckades man få ångaren av grundet. Sedan handsågade man en ränna i den tjocka isen från haveriplatsen in till hamnkanalen i Vänersborg, dit Curry sedan tog sig för egen maskin. Efter reparation vid Vallberg & Lundviks mek. verkstad var man åter igång.

Mora – Wenerns Jernvägsbolag i Kristinehamn beställde en bogserångare av Kristinehamns mek. Verkstad med avsikt att denna skulle bogsera bolagets pråmar till Göteborg. Curry sjösattes i början av 1890 och dess första befälhavare var C. A. Johansson från Vänersborg. Han hade tidigare fört Teod. Mannheimer som dess första befälhavare. Currys första provtur slutade lite abrupt med lätt grundkänning, då en bult i taljan till roderkättingen lossnat av någon anledning. Skadan var snabbt åtgärdad och strax var man utåt Lakholmen i 11 knops fart. Aldrig tidigare hade ett så snabbgående fartyg som Curry plöjt Vänerns vatten. Strax efter leveransen igångsattes pråmtrafiken mellan Kristinehamn och Göteborg. För att snabba på dessa transporter beställde bolaget en ångare till. Denna levererades från Lindholmen i Göteborg 1894 och fick namnet Jacques. Nu blev Currys trade Kristinehamn – Brinkebergskulle sluss, där pråmarna, ofta lastade med bräder och plank från Dalarna, lämnades över till Jacques, som i sin tur lämnade över sina uppgående pråmar, vilka oftast var lastade med stenkol. Denna trafik pågick fram till augusti 1916, då Mora – Wenerns Jernvägsbolag upplöstes.

GÖTA ÄLV

Längs Göta älv. 4-mastad skuta, sannolikt är det danskbyggda DROGDEN byggd 1917 som passerar ZEUS med tre pråmar på släp. Foto: glasplåt med okänd fotograf ca 1920. Ur Vänersborgs museums samlingar.

Längs Göta älv. 4-mastad skuta, sannolikt är det danskbyggda DROGDEN byggd 1917 som passerar ZEUS med tre pråmar på släp. Foto: glasplåt med okänd fotograf ca 1920. Ur Vänersborgs museums samlingar.

S/S REX på nedgång

Regnr 4694 S/S REX vid Brinkebergskulle

Ur den snart två år gamla slussen vid Brinkebergskulle kommer S/S Rex, en båt värd att uppmärksamma lite. Byggd vid Göta älv på Norra Garns varv 1906 i ek och furu på järnspant. Detta varvet bygger främst pråmar och utför reparationer vid denna tiden. Och så bygger man Rex… En lite udda sak som från början utrustas med en 45 hästars förbränningsmotor som gick på gas. Gasen framställdes ombord i en gasgenerator genom förbränning av antracit. En laddning antracit förbrändes på 5-6 timmar varpå man fick göra ny fyr i gasgeneratorn. Ett tämligen opraktiskt maskineri i ett fartyg, och i samband med att Ångfartygs AB Teodor köper henne 1909 så satte man i en hederlig ångmaskin på 90 ihk istället.

fotografiet denna septemberdag 1916 är det kanske pappersved till Göta hon har som last. Tre år senare, i juni 1919 är hon på resa Kristinehamn – Göta med just pappersved då hon kolliderar med tyska S/S Meta och sjunker till botten. Ägare till Rex vid olyckstillfället var Gustav Lindstedt i Karlstad som köpt henne i maj 1918 för 130.000 kr. Hon kom att bärgas och är åter i trafik under hösten 1920, nu med Göta sulfit som ny ägare. Köpeskillingen var då 65.000 kr.

1927 såld till Göteborg för 10.000 kr och omnamnad till Alf. 1937 såld till Estland för 5.500 kr. Hennes vidare öden är för mig inte kända.