Posts in Category: Vänersborgiana

TYSKA BRON 100 ÅR

Ångare på nedgång, passerar UVHJ-banan i Vänersborg 1916-17. Foto: Okänd / Vänersborgs Söners Gille

Ångare på nedgång, passerar UVHJ-banan i Vänersborg 1916-17. Foto: Okänd / Vänersborgs Söners Gille

   ”Över den nya kanalen har byggts en storartad, 43 m. lång klaffbro, vilken i sitt slag är en av de märkligaste i Europa och som därjämte är Europas längsta enarmade klaffbro.”

    Vi uppmärksammar att järnvägsbron över trafikkanalen i Vänersborg fyller 100 år nu i höst. Trots brons höga ålder och utvecklingen på transportsidan, är det sällan man hör att det är några större problem med den unika jubilaren. Detta bekräftas också av Per Lagerström vid Sjöfartsverket i Trollhättan: ”Den är gammal, men vi har aldrig några problem med den bron”. Brons tekniska livslängd anses dock vara kommen, och en ny bro är under utredning. Kostnaden, mellan 450 och 600 miljoner kronor, gör väl att man drar på det.

    Nuvarande klaffbro kom till vid Trollhätte kanals ombyggnad åren 1910 – 1916. Då muddrades en ny farled genom Vänersborg längs med Blåsutsidan vid Kasen. Här fick man bryta igenom banvallen och anlägga en ny järnvägsbro. På grund av dom svåra grundförhållandena avfärdade man redan i förstudien en svängbro, och istället valde man en klaffbro enligt amerikanen Strauss system. Denna brokonstruktion,  ”The Trunnion Bascule bridge”, hade Strauss patent på, men någon royalty verkar, lite märkligt, inte ha utbetalats till patentinnehavaren för denna bron. Joseph Baermann Strauss (f1870) var en amerikansk brokonstruktör med omkring 400 brospann på meritlistan. Hans mest berömda bygge är Golden Gate bron i San Francisco.

    Huvudentreprenör för brobygget i Vänersborg var den tyska firman J Gollnow & Sohn, som kom att genomföra bygget mitt under brinnande krig. Att gå in på brons tekniska konstruktion låter sig inte göras här, men så här skrev tidningen då bron var klar att sättas i drift: ”Att beskrifva den invecklade konstruktionen, sättet för höjningen och alla maskiner och säkerhetsåtgärder med automatiskt verkande anordningar är icke möjligt för icke-fackmannen och skulle antagligen icke förstås af andra än fackmän, äfven om beskrifningen blefve riktig.”

    Hur bron tar sig ut rent exteriört kan man också läsa om: ”I sitt stängda läge påminner den om en häst, ätande ur sin tornister, och tornistern är en liten motvikt af järn och betong om 324 tons vikt. När den vippar ned och bron går upp för brovaktens tryck på det elektriska handtaget, peka hästen bakben af stål 40 meter upp i vädret.”
I UVHJ:s minnesskrift 1863 – 1923 konstaterar man kort: ”I varje läge en ful siluett”.

GROPBRON

Gropbron omkring 1915. Foto: okänd / Vänersborgs Söners Gille

Gropbron omkring 1915. Foto: okänd / Vänersborgs Söners Gille

    Från tiden då den gamla Gropbron var ung, och ännu inga bilar slogs om utrymmet på den smala körbanan. En samling personer har ställt upp sig framför bron på Nabbensbergssidan. Den okände fotografen har tegelbruket alldeles snett bakom ryggen. Två uniformsklädda brovakter är identifierade på denna glasplåt från Vänersborgs Söners Gilles arkiv. Man känner igen brovakterna på deras stora blanka manschettknappar i uniformen. Till vänster August Thorinsson, och till höger om honom, med verktyg i hand, Gustav Persson. Den unga mannen i hård hatt på vänster sida ska visst vara en Ernst Persson, och det näst sista paret åt höger till kan vara makarna Ljungströmer. Det är Julius V Nordberg som gett oss namnen långt senare.

   1912 års Gropbro var en svängbro, vars läge låg omkring 200 meter söder om nuvarande bro. Järnskelettet till denna tillverkades av Göteborgs Nya Verkstads AB, medans elektroniken kom från tyska A.E.G. Konstruktionen kom att vara mycket lik den vid samma tid uppförda Dalbobron; den senare var dock tillverkad av Motala Verkstad. Under denna bros livslängd började bilismen att växa fram, och även om det var den rejälaste bron över Karls grav hittills, så uppstod så klart med tiden en flaskhals här. Att bron kom att enkelriktas med trafiksignaler 1943 gjorde knappast saken bättre. Tittar man i gamla tidningar från början av 1960-talet, kan man där läsa och se bilder kring trafikkaoset som rådde här, med köer så långt ögat nådde i båda riktningar. Man förstår verkligen att en ny, och för tiden bättre anpassad bro sedan länge var efterlängtad då nuvarande Gropbron kom på plats 1966.

Vänersborgs varmbadhus

   Badmästare med familj uppställda vid varmbadhuset omkring 1910.
På trappan badmästaren själv Wilhelm Öhrn. Närmast honom sonen Ebert och dottern Elin, en okänd pojke följd av fru Josefina Öhrn. Mannen med barnet i famnen är överkonstapel i Vänersborg Einar Öhrn och längst t.h. dennes hustru Laura. Den lilla flickan vid staketet förblir okänd. Glasnegativet kommer från Vänersborgs söners gilles arkiv.
Foto nedan visar samma vy 2012.

Plantaget

Plantaget Då & Nu. Dom missade att ta ner ett träd, tycker jag.
Fem år har förflutit mellan bilderna.

IMG_6228

Lokstallarna i Vänersborg på 1890-talet

Foto: K & A Vikner / Vänersborgs söners gille   Bangården i Vänersborg någon gång på 1890-talet. Sannolikt är fotot taget precis innan, eller i samband med, att UVHJ-banan byggs om från 1217 mm smalspår till 1435 mm normalspår åren 1898-99. Loket som står på vändskivan med ångan uppe har i vart fall inte blivit ombyggt till normalspår än, vilket skedde på Nydqvist & Holm 1899. Denna anrika verkstad, som tillverkat flera tusen lok, byggde detta lok 1866.

   De åtta första loken Nydqvist & Holm tillverkade levererades alla till UVHJ (Uddevalla – Vänersborg – Herrljunga Järnväg). Loken fick följande namn: TROLLHÄTTAN Nr1, UDDEVALLA Nr2, WENERSBORG Nr3, GREFVE E SPARRE Nr4,  CL. ADELSKÖLD Nr5, ELFSBORG Nr6, SKARABORG Nr7 och BOHUS Nr8. Alla byggda 1866 utom Nr1, vilket byggdes året innan, 1865.
På fotografiet står Nr3 WENERSBORG på vändskivan, och enligt uppgifter står i lokstallet fr.v. Nr4, Nr1 och Nr2. Vid ombyggnaden till normalspår byggdes även lok och vagnar om för att passa den nya spårvidden. Loken som nu hade varit i bruk över 30 år var kanske inte helt på topp, därför tog man dom bästa delarna från två lok och satte ihop till ett. Således satte man av Nr2 och Nr3 samman ett nytt lok som nu, något förvirrande, fick heta Nr2 WENERSBORG. Likadant gjorde man med Nr4 och Nr5 som nu fick namnet Nr5 GREFVE E SPARRE. Lok Nr7 och Nr8 fick efter ombyggnad behålla sina namn. Nr6 skrotades 1899.
Tro inte att dessa lok såg likadana ut bara! Gör man lite efterforskningar så upptäcker man att Nr1 var ett tanklok med axelföljden 1B. Nr2 t.o.m Nr5 var tenderlok med axellföljden B1. Slutligen var Nr6, 7 och 8 tanklok med C1 i axelföljd. Beskrivning av axelföljd kan du läsa här.

   Utseendemässigt skiljer det inte mycket på loken Nr2 och Nr5 efter ombyggnaden. Ångdomen flyttas fram något på pannan och skorstenen får ett nytt utseende samt lite andra små detaljer. Det kanske tydligaste är en liten skylt på hjulhuset som skvallrar om att loket blivit “ombygdt af Nydqvist & Holm. 1899”. Senare tillkom en stor tryckluftstank och en ångdriven kompressor på loket. Denna anordning hörde samman med att vagnarna blivit utrustade med tryckluftsbromsar.

   Nr2 WENERSBORG, som troligtvis i grundmaterialet var den gamla Nr2 UDDEVALLA överlevde fram till 1936, då loket skrotades. Nr5 skrotades två år tidigare, 1934. Nr1 TROLLHÄTTAN, som står i mitten av dom garagerade loken inköptes nytt från Nydqvist & Holm 1865 för 31,700 rdr, och återköptes av firman 1899 för 3,500 kr för att bevaras som minne. Loket finns kvar än idag hos Innovatum, i just Trollhättan.

2015-03-11. Kameran riktad ganska så exakt som det gamla fotografiet, sådär en 116 år senare. Jag gick nog medvetet  någon meter fel för att få med den moderna lyktstolpen.

 

Södra skolan

Södra skolan 1941 – 1993, riven 2007.

Färdigrökt

Snart faller den – Nabbensbergs tegelbruk mars 1972.

Foto: Erik Björnänger/Vänersborgs museum

 

 

Axels fåglar

Fotot från 2012, men jag kan garantera att det ser likadant ut idag :-)
Axel W. Erikssons (1846-1901) fågelsamling, med fåglar från sydvästra Afrika. Fåglarna är insamlade mellan åren ca. 1865 – 1888 och donerade till Vänersborgs museum.

Gåfvobref
Genom detta mitt gåfovobref vill jag hermed ytterligare bekräfta den till min födelsestad Venersborg och dess högre elementarläroverks museum förut gjorda öfverlåtelse utaf den samling af afrikanska fåglar, som jag härstädes eger förvarad, öfverlemnade jag till J. Ad. Andersohn och Hj. A. Lindedal att närmare bestämma de villkor och föreskrifter, som erfordras för fåglarnas emottagande och försvarande, deras tillgänglighet för allmänheten m.m.

Venersborg den 12 juni 1883
A.W. Eriksson

 

Buset 1917

Foto runt 1916, ur Vänersborgs Söners Gilles arkiv

Ink den 10 maj 1917.

Till Stadsfullmäktige i Vänersborg.

Under senaste tiden hava i Vänersborg inträffat tilldragelser, som med hänsyn till samhällets lugn och god ordning måste djupt beklagas. Dessa företeelser, vilka i vår tid sakna motsvarighet å andra orter, härröra förvisso från orsaker av skilda slag, vilka man ej kan hoppas undanröjda inom en nära framtid. Tvärtom synes anledningen vara att befara, att under den närmaste tiden förhållandena kunna uppkomma, som medföra större vådor för den allmänna ordningen än man hittills haft att bekämpa. Det är därför ytterst angeläget, att samhällets i tid rustar sig för att värna om sina högsta intressen, den allmänna ordningen och säkerheten. Vad beträffar ovan antydda tilldragelser har det, så vitt hittills kan ses, icke lyckats att genomföra årgärder, som medföra trygghet mot deras upprepande. Orsaken härtill är icke att söka i bristande god vilja hos dem, på vilka ansvaret för ordningens upprätthållande närmast vilar, därtill finnes icke styrkt anledning. Fastmera måste enligt Konungens Befallningshavande mening felet anses ligga i att stadens polisväsende, som till numerär och organisation är beräknat för primitiva och lugna förhållanden, är i nämnda hänseenden för svagt för att kunna nöjaktigt uppfylla de nu rådande förhållandenas större krav. En annan omständighet, som härvid förtjänar att beaktas, är det ringa understöd, för att använda ett milt uttryck, ordningsmakten röner från allmänhetens sida i sina åtgärder i ordningens intresse, och den bittra och oförstående kritik, polisen ofta från skilda håll röner, och som icke är egnad att i krävande situationer höja dess handlingskraft. På grund av vad sålunda anförts har Konungens Befallningshavande funnit sig föranlåten hemställa, att Stadsfullmäktige måtte dels besluta om åtgärder till skyndsamt uppbringande av polisens styrka till motsvarighet mot de nya förhållandenas krav och till avhjälpande av eventuella brister i dess organisation och instruktion och dels taga i övervägande, huruvida i övrigt anordningar kunna träffas för stödjande av stadens ordningsmakt vid eventuellt inträffande svårare förhållanden. En sådan fullständig utredning kräver dock tid, men omedelbara åtgärder äro oundgängligen av nöden. Enligt vad Konungens Befallningshavande erfarit, höra överfall mot militärpersoner med smädelser, hot och till och med stenkastning alltjämt snart sagt till ordningen för dagen. Konungens Befallningshavande föreslår därför, att tillräckliga medel ofördröjligen ställas till förfogande för tillfällig förstärkning av polisbevakningen på de gator, där så behöves, och för ett kraftigt efterhållande av de befolkningselement, som hota den allmänna säkerheten.

 

Tenggrenstorps tegelbruk

Norra Europas största tegelbruk under ett och samma tak. Startade 1909 och brann ner 1959, påpassligt när leran var på väg att ta slut. Flygfotografi från gissningsvis sent 1940-tal.
Nästa gång blir det mer från denna platsen :)

Tenggrenstorp

Kv. Fikusen

Några bilder från Kv. Fikusen “Då & Nu”.

Fabriksgatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Avfotograferad ur publikation. Fotograf okänd Fabriksgatan mars 2013 A. F. Carlssons gata, tidigare Torpagatan, innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg arkiv.A. F. Carlssons gata/Torpagatan mars 2013.A. F. Carlssons gata/Torpagatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg samling

Torget

Vänersborg, torget sent 1950-tal.

Vänersborg, torget sent 1950-tal.

Drottninggatan 12

Aktuell adress, då butiken dg12 upphör.
EPA, Vänersborgs första varuhus startade på adressen i sitt nyuppförda vackra hus 1960.
Så var det i många svenska städer när EPA och Domus skulle uppföra sina komplex på bästa adress, och på bekostnad av den äldre bebyggelsen.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Gammal slup

Den här bilden har man sett i flera tappningar. Någon har också någonstans skrivit att slupen heter Thyra vill jag minnas. Nya trafikkanalen genom Vänersborg är som synes i bruk, så bilden är efter 1916. Den här upplagan av Dalbobron stod klar att tas i bruk 1913, tre år före kanalen öppnade.

Missöde 1952

missödeDen redan då historiska notisen är daterad till 78-02-11 av A.P. Freudendahl. Händelsen ska enligt texten ha utspelat sig vintern 1952 Den till vänster liggande skutan ser ut att vara KLARABORG.

 

Gamla nyheter

Här på Hamngatan låg det – tyckte jag då – en lite skum biljard.
Detta var på 1980-talet. Men när revs huset?