Posts in Category: Då & Nu

Den gamla portalen

Då Kungsgatan 9, nu Residensgatan 36. Samma eller en likadan?

 1915 plockades hörnhuset vid Kungs- och Edsgatorna ner, och av materialet lär det, likt fågel Fenix, återuppstått nere på norra Residensgatan.
Det var enligt en gammal tidningsnotis byggnadsfirman Bröderna Lindgren som köpte rivningshuset för 3000 kr och stod för nedmonteringen. Om det var dom samma som satte upp det igen är något oklart. Både en Albertsson och Dafgårds nämns som byggherrar.
En gissning är att Albertsson köpte tomt av Dafgård och tillsammans med Br. Lindgren byggde upp huset igen. Johan Albert Albertsson ska enligt uppgift ha varit husets första ägare, och även utfört vackert snickeri och målningsarbete i trapphuset.

 

Lilla Edets kraftverk

Ett långt och givande studiebesök på kraftverket i Lilla Edet företogs denna söndagen, den 3 maj 2015.
En del har hänt mellan att de gamla, och dagens bilder togs…

Plantaget

Plantaget Då & Nu. Dom missade att ta ner ett träd, tycker jag.
Fem år har förflutit mellan bilderna.

IMG_6228

Lokstallarna i Vänersborg på 1890-talet

Foto: K & A Vikner / Vänersborgs söners gille   Bangården i Vänersborg någon gång på 1890-talet. Sannolikt är fotot taget precis innan, eller i samband med, att UVHJ-banan byggs om från 1217 mm smalspår till 1435 mm normalspår åren 1898-99. Loket som står på vändskivan med ångan uppe har i vart fall inte blivit ombyggt till normalspår än, vilket skedde på Nydqvist & Holm 1899. Denna anrika verkstad, som tillverkat flera tusen lok, byggde detta lok 1866.

   De åtta första loken Nydqvist & Holm tillverkade levererades alla till UVHJ (Uddevalla – Vänersborg – Herrljunga Järnväg). Loken fick följande namn: TROLLHÄTTAN Nr1, UDDEVALLA Nr2, WENERSBORG Nr3, GREFVE E SPARRE Nr4,  CL. ADELSKÖLD Nr5, ELFSBORG Nr6, SKARABORG Nr7 och BOHUS Nr8. Alla byggda 1866 utom Nr1, vilket byggdes året innan, 1865.
På fotografiet står Nr3 WENERSBORG på vändskivan, och enligt uppgifter står i lokstallet fr.v. Nr4, Nr1 och Nr2. Vid ombyggnaden till normalspår byggdes även lok och vagnar om för att passa den nya spårvidden. Loken som nu hade varit i bruk över 30 år var kanske inte helt på topp, därför tog man dom bästa delarna från två lok och satte ihop till ett. Således satte man av Nr2 och Nr3 samman ett nytt lok som nu, något förvirrande, fick heta Nr2 WENERSBORG. Likadant gjorde man med Nr4 och Nr5 som nu fick namnet Nr5 GREFVE E SPARRE. Lok Nr7 och Nr8 fick efter ombyggnad behålla sina namn. Nr6 skrotades 1899.
Tro inte att dessa lok såg likadana ut bara! Gör man lite efterforskningar så upptäcker man att Nr1 var ett tanklok med axelföljden 1B. Nr2 t.o.m Nr5 var tenderlok med axellföljden B1. Slutligen var Nr6, 7 och 8 tanklok med C1 i axelföljd. Beskrivning av axelföljd kan du läsa här.

   Utseendemässigt skiljer det inte mycket på loken Nr2 och Nr5 efter ombyggnaden. Ångdomen flyttas fram något på pannan och skorstenen får ett nytt utseende samt lite andra små detaljer. Det kanske tydligaste är en liten skylt på hjulhuset som skvallrar om att loket blivit “ombygdt af Nydqvist & Holm. 1899”. Senare tillkom en stor tryckluftstank och en ångdriven kompressor på loket. Denna anordning hörde samman med att vagnarna blivit utrustade med tryckluftsbromsar.

   Nr2 WENERSBORG, som troligtvis i grundmaterialet var den gamla Nr2 UDDEVALLA överlevde fram till 1936, då loket skrotades. Nr5 skrotades två år tidigare, 1934. Nr1 TROLLHÄTTAN, som står i mitten av dom garagerade loken inköptes nytt från Nydqvist & Holm 1865 för 31,700 rdr, och återköptes av firman 1899 för 3,500 kr för att bevaras som minne. Loket finns kvar än idag hos Innovatum, i just Trollhättan.

2015-03-11. Kameran riktad ganska så exakt som det gamla fotografiet, sådär en 116 år senare. Jag gick nog medvetet  någon meter fel för att få med den moderna lyktstolpen.

 

Torpa d.y tegelbruk

Då & Nu
När Göta älvs vattennivå höjdes 1916 ställdes bl.a Lyckebergets tegelbruk ett stycke uppströms under vatten. Man uppförde då ett nytt bruk nere vid Torpa säteri, ungefär där Slumpån suger ut sig i älven. Detta tegelbruk var sedan igång fram till mitten av 1900-talet någon gång.

Foto: Anders Johansson/Vänersborgs museum

Nabbensberg

De båda skorstenarna faller inom 10 dagar sedan bilden togs. Sedan plöjer man lätt ner brädväggarna, medans brännugnarnas metertjocka murar säkert bjöd större motstånd. Vad det skulle bli på området när rivning och markutjämning var färdigt var man inte på det klara med. En park diskuterades först, men med facit i hand vet vi att Esso motorhotell snart kom att byggas på denna historiska mark, där man bedrivit tegeltillverkning sedan 1700-talet.
43 år har förflutit mellan att dessa båda bilder togs. 15 mars 1972 resp. 1 februari 2015.

Foto: Erik Björnänger / Vänersborgs museum

Seljestadjuvet

 Varför ta den lätta men tråkiga vägen genom långa tunnlar när man kan ta den gamla men något smala och knixiga vägen över fjället? Vägen ligger mellan Odda och Røldal i Hordaland, Norge. E 134 med tunnelmynning kan ses mitt i bilden.

Seljestadjuvet

 

Juno 140 år

Ett jubileum och ett försök till en bild “Då & Nu”.

Juno byggdes vid Motala verkstad och levererades till Motala Ströms Ångbåts-Aktiebolag 1874. Hon har seglat på samma trad och med samma namn i 140 år i år – ett oslagbart rekord! Ur denna dams historia finns säkert massor att skriva, men det finns ej tid till detta här ikväll. En liten försmädlig händelse detta jubileumsår inträffade för några veckor sedan, då hon gick på grund utanför Motala. Lyckligtvis verkar skadorna blivit ringa, då hon snabbt kom i fart igen. Juno är också världens äldsta i trafik varande passagerarbåt med övernattningsmöjlighet.

Jag missade henne sist men idag fick jag fatt på henne, och min plan var att avtaga min bild på henne när hon passerade en viss plats med historisk koppling. Jag har nämligen i samlingen ett ganska så ovanligt vykort från Brinkebergskulle när Juno slussar i Kullens sluss. Denna, den övre slussen i 1844 års kanalled revs 1915. Bilden på Juno i den gamla slussen visar henne i sitt ursprungsutseende, innan hon blev totalt ombyggd, vilket skedde  åren 1904-1905. Bilden har således gott och väl passerat 100 år.

Jag placerade mig så gott det gick att efterlikna det gamla fotografiet utan att hamna i vattnet, men det diffar några meter både i sid- och längdled. Även Juno befinner i nästan samma läge på bilderna, det diffar endast några meter i sidled.

Juno passerar resterna av Kullens sluss.

Juno i Kullens sluss. Foto före 1904.

 

Vyer över Sjöboda

Tre vyer över Sjöboda vid Vänerns utlopp i Göta älv, tagna 1916 resp. 2014.
Gamla bilderna kommer från Innovatums bildarkiv.
Håll över bild för text, klicka för större…

Vy över Sjöboda från Källshagen 1916Vy över Sjöboda från Källshagen 2014Vy mot Sjöboda från Huvudnäsön 1916Vy mot Sjöboda från Huvudnäsön 2014Vy mot Sjöboda från pegeln 1916Vy mot Sjöboda från pegeln 2014

Kungsgatan x Edsgatan

Då & Nu i Vänersborg.

Huset på den gamla bilden är från tiden efter stadsbranden 1834. Detta togs ner 1915 och återuppfördes strax därpå i ny skepnad på dagens Residensgatan 36. Wermlandsbanken uppförde stenpalatset på samma plats 1917.

Kungsgatan x Edsgatan

Kullens sluss

Då & Nu

Slussen på bilden stod klar 1841 och invigdes av Oscar I 1844. Det är Kullens sluss, vilken var den övre av de två slussar vid Brinkebergskulle innan nuvarande kanal- och slussverk kom till. Idag kan man se en rest av denna sluss i form av ett parti av den östra slussväggen stående i kanalen uppströms dagens sluss.
Slussvaktarhuset som syns bland träden på den gamla bilden togs ner 1913, och flyttades  3 – 400 meter söderut till en plats där det står än idag. Huset står vid kurvan på bilvägen ner till dagens sluss.
I slussen ligger en okänd ångare på nedgång, och genom Gustafs slussar från 1770-talet till höger kan man se “Ceres” ankomma Kullen på uppgång. Närmast i bild väntar “Theodor Mannheimer” på att få slussa ner och vidare mot Bommeslussen belägen strax före Karls gravs utlopp i Göta älv.
De båda fotografierna nedan är tagna med drygt hundra års mellanrum, och från nästan exakt samma plats.

Karl IX sluss "Kullen". Foto: K & A Vikner, tidigt 1900-tal.Samma vy 2011, San Remo passerar just där Kullens slussvaktarhus stod. Rester av Kullens sluss till vänster

Kv. Fikusen

Några bilder från Kv. Fikusen “Då & Nu”.

Fabriksgatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Avfotograferad ur publikation. Fotograf okänd Fabriksgatan mars 2013 A. F. Carlssons gata, tidigare Torpagatan, innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg arkiv.A. F. Carlssons gata/Torpagatan mars 2013.A. F. Carlssons gata/Torpagatan innan rivningen i mitten av 1970-talet. Fotograf okänd, ur vsg samling

Drottninggatan 12

Aktuell adress, då butiken dg12 upphör.
EPA, Vänersborgs första varuhus startade på adressen i sitt nyuppförda vackra hus 1960.
Så var det i många svenska städer när EPA och Domus skulle uppföra sina komplex på bästa adress, och på bekostnad av den äldre bebyggelsen.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Total utförsäljning 50 %, och vänersborgarna skyndar att fynda.

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Nyströmska huset strax innan rivningen för EPA. Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Efter rivningen 1959. Ja, varför bevara det gamla rucklet? Foto: Karl-Fredrik Nyström

Torpa tegelbruk #2

Så en utflykt till trakten av Torpa säteri i Fors socken. Det var alltså här, nere vid Göta älv och omedelbart norr om Slumpån som man etablerade ett nytt tegelbruk i samband med att älven höjdes 1916. Tydligen kan man nog säga att det var det ca tre kilometer norrut liggande Lyckebergets tegelbruk som, då det kom under vatten flyttades hit ner, och att det fick ta över namnet Torpa tegelbruk efter det då nyligen nedlagda bruket, vilket låg ytterligare någon kilometer norr om Lyckeberget (Heden). Se förra inlägget om det äldre Torpa tegelbruk.

Detta nyetablerade bruket nere vid Slumpån var nog ganska stort (se kartan i bilden nedan där det är inritat), vilket även Lyckebergets tidigare varit. Murteglet skeppades i stor mängd ner till Göteborg, där många hus är uppförda med tegel härifrån och andra bruk längs Göta älv. Jag har inte sett några gamla bilder alls, trots att det var igång till sent 1940-tal. Innehavarna av Torpa säteri berättade för mig att det fortfarande finns folk i livet som arbetat på bruket. Fick också höra att man håller på att sammanställa någon form av dokumentation rörande säteriet och trakten där omkring. Torpa säteri har anor tillbaka till 1300-talet, och området har en händelserik historia. T.ex. under danskfejderna på 1600-talet besköt man varandra med artilleri precis nedanför manbyggnaden, vilken också kom att brännas av danskarna. På den tiden låg ju Danmark/Norge på andra sidan av Göta älv.

Nere vid älven har det också funnits en mineralkälla, från vilken det buteljerades och såldes vatten under senare delen av 1800-talet. Källan finns faktiskt kvar, men den har sedan älven höjdes 1916 hamnat några meter ut i vattnet. Man kan fortfarande se källans numera kapsejsade tegelfundament sticka upp i vattnet. Fast nu när jag var där kunde man knappt skönja den. Helt otroligt att den, trots att den stått under vatten sedan 1916 fortfarande håller ihop. Snart har den genomlidit 100 isvintrar!
En enda bild har jag funnit på nätet.

Nu återstår bara ett besök på platsen för Lyckebergets tegelbruk…

 

Torpa

Rester från tegelbruket

Torpa säteri

Torpa säteri

Observera ringarna på vattnet i bildens nederkant, vilket är  resterna av mineralkällans tegelfundament. Nossan på resa till Gruvön, passerar Torpa brygga

Observera ringarna på vattnet i bildens nederkant, vilket är resterna av mineralkällans tegelfundament. Nossan på resa till Gruvön, passerar Torpa brygga.

Mineralkällan låg i huset till vänster.  Idag står vattennivån i älven nästan två meter högre. Foto fr. Västarvet

Mineralkällan låg i huset till vänster. Idag står vattennivån i älven nästan två meter högre. (Foto fr. Västarvet)

Torpa mineralkälla när det begav sig. (Foto fr. Västarvet)

Torpa mineralkälla när det begav sig. (Foto fr. Västarvet)

Torpa tegelbruk

Tegelbruk har det funnits gott om längs Göta älv. Här är Torpa tegelbruk, dess tegelmästarbostad och dagens “Älvabo”. Jag tror att det har funnits ett tidigare Torpa tegelbruk före detta som låg nedströms, nere vid Slumpån. Men i och med älvens reglering kom detta att hamna under vatten, och man fick se sig om efter en ny plats.

Tillägg 3/9-13: Efter lite efterforskning idag så kan man i vart fall fastslå att tegelbruket nere vid Slumpån inte blivit lagt under vatten, utan snarare det aktuella Torpa tegelbruk som kom att påverkas av älvens höjning. Man kan läsa att Torpa tegelbruk lades ner på naturlig väg, leran tog slut helt enkelt, och att detta sammanfaller med etablerandet av bruket nere vid Torpa säteri. Detta nyetablerade tegelbruk kom att ärva namnet på sin norra like – d.v.s. Torpa tegelbruk.
Resterna av tegelbruket nedströms vid Slumpån nära Torpa säteri står fortfarande på torra land!
Mellan dessa båda “Torpa” -bruk låg också Lyckebergs tegelbruk, vilket också kom att att påverkas av älvens höjning 1916.
Fortsättning följer?

Torpa Tegelbruk

Samma vy som den gamla bilden ovan, tegelbruket låg i viken till vänster.